Den här artikeln är från 2002, men den är fortfarande like aktuell.
Jag vill minnas att den publicerades i DN.
Rör inte arbetsrätten!
Hur kan så många anställda så länge känt till och
deltagit i tvivelaktiga bokföringstransaktioner i
amerikanska storföretag utan att säga ifrån?
Hur kommer det sig att snart ett år efter
terrorattackerna den 11 september, nya brister i
amerikansk flygplatssäkerhet avslöjas?
Det går att söka svar på båda frågorna i
organisationen av det amerikanska arbetslivet, som
skapar en kultur av ineffektivitet och tystnad.
Den amerikanska kongressen har i sina utfrågningar
visat hur den ena byråkratin inte informerade den
andra om terrorhoten, papper fördes inte vidare och
chefer brydde sig inte om underordnades varningar. För
den som bor i USA kommer detta knappast som någon
överraskning.
Uppfattningen om USA som ett land med stor
effektivitet framstår som en myt för den som ofta
konfronteras med lågmotiverade anställda i affärer,
med byråkrati och starkt hierarkiska företag.
Journalisten Richard Swartz skrev nyligen i SvD att
USA, när det gäller service och arbetsliv, påminner
honom om Sovjetunionen: "små öar av kompetens i ett
hav av inkompetens". Träffande skrev han att
"amerikaner nästan aldrig var lediga, men ändå inte
fick särskilt mycket gjort".
Allt sådant är vad nationalekonomerna brukar kalla
anekdotiska iakttagelser. Mycket beror på skillnader i
kultur mellan Europa och USA, kulturskillnader som för
en svensk kan ta tid att upptäcka. Men det är också
sannolikt att olika regler inom arbetsrätten ger
utslag i arbetsorganisation och motivation. På gott
och ont.
Vi besökte för en tid sedan ett storföretag. Det hade
nyligen avskedat mer än 3 000 personer. Jag frågade
hur de gjorde. Ingen i ledningen förstod frågan. Till
slut klarnade det: Jo, de ansträngde sig verkligen. De
som skulle få sparken blev uppsökta av
personalavdelningen, som förklarade varför det var
nödvändigt. Och vad hände sedan?
- Oh, we followed them to the door (Vi följde dem till
dörren).
Det var allt. Beslut, omedelbar verkställighet, en
veckas lön i handen. Andra företag må ha generösare
villkor. Men grunden är att tryggheten i
arbetet är låg. Arbetskraften är för många företag
utbytbar.
Det innebär flexibilitet. Företag kan snabbt dra ner
arbetsstyrkan i dåliga tider och lika snabbt gå upp.
För nya grupper på arbetsmarknaden, främst invandrare
- USA har tagit emot 30 miljoner invandrare de senaste
tio åren - är det en fördel. De får lätt jobb. Det
finns också gott om jobb som kräver lite av
förkunskaper och som också betalas mycket dåligt.
Arbetsrättslagar och avtal i Sverige och Europa gör
det långt svårare än i USA att dra ner på
arbetsstyrkan. Sverige har fått kritik av OECD för
brist på flexibilitet. Ändå är nog de svenska
arbetsmarknadsreglerna mer flexibla än många andra
europeiska länders. Det är sannolikt att svårigheter
att avskeda personal i Europa leder till större ovilja
att nyanställa. Den småföretagare som ska anställa
tvingas tänka efter ordentligt.
Jag tillhör dem, i politiken och som statssekreterare
i finansdepartementet, som länge arbetat för en
uppmjukning av arbetsrätten, ökad flexibilitet och
göra det lättare att avskeda. Några år i USA har fått
mig att revidera den uppfattningen.
Jag tror att grundstrukturen i den svenska
arbetsrätten har stora fördelar. Viktigast är att när
varje anställning blir en investering och ett
långsiktigt åtagande blir det också nödvändigt att
investera i arbetskraften, att motivera och
vidareutbilda. Ett exempel är flygsäkerheten. Efter
terrorattackerna testar amerikanska medier då och då
om de kan få igenom vapen i handbagaget. Ännu elva
månader efter terrorattacken lyckas de regelmässigt.
Orsaken?
De som arbetar med att kolla flygpassagerarna har i
snitt arbetat mindre än sex månader, de har låg
utbildning, minimilön och några timmars
videoutbildning för arbetsuppgiften.
Ekonomen Paul Krugman konstaterade i New York Times
några dagar efter den 11 september att "en av de
fundamentala läxorna från förra veckans fasa var att
regeringen måste spendera pengar och
utbildningsresurser på de människor som ska utföra
livsviktiga uppgifter".
Arbetstryggheten bidrar till att minska hierarkier.
Det vore i Sverige osannolikt att en medarbetare som
har viktig information och inte får gehör hos sin
närmaste chef skulle dra sig för att gå till den
närmast över. I det amerikanska, långt mer
kommandoinriktade systemet, går man inte vidare. Detta
är kärnan i den amerikanska kongressens undersökning
av missade varningar inför terrorattacken.
Finansskandalerna i USA bör också ses i det
perspektivet. Hundratals anställda måste ha vetat om
tvivelaktiga affärer och redovisning. Ändå gick de
inte ut offentligt eller slog larm internt.
Att så få har protesterat mot de interna amerikanska
finansskandalerna beror på att företagen är
hierarkiska, man ifrågasätter inte gärna chefen, man
lyder order. Hotet om avsked för den som sticker upp
är en realitet.
Diskussionsklimatet blir friare när man kan säga vad
man tycker utan att behöva riskera avsked. Var och en
som haft kontakt med amerikanska företag och
myndigheter vet att anställda ofta inte vågar ta
initiativ utan att fråga sin överordnade.
Det leder till färre initiativ.
Professor Göran Brolin har nyligen kommit med boken
Faktor X - arbete och kapital i en lokal värld.
"Konstruktivt ifrågasättande av givna rutiner och
strukturer tycks ofta spela en avgörande roll för
framgången i olika innovations- och läroprocesser",
skriver Göran Brolin. Det förutsätter ett klimat där
människor kan känna grundläggande trygghet i arbetet.
Lagarna om trygghet i anställningen introducerades en
gång av socialdemokrater som Valter Åman och liberaler
som Cecilia Nettelbrandt.
Min slutsats av utvecklingen i USA är att vi ska vara
ytterst försiktiga när vi vill öka flexibiliteten. En
försvagad arbetsrätt kan leda inte bara till ett mer
slutet opinionsklimat, utan också till mindre
effektivitet och tillväxt i näringslivet.
Olle Wästberg
Sveriges generalkonsul i New York
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar