Först en fotnot om stavning av det beryktade fängelset utanför Baghdad. New York Times och vissa svenska tidningar stavar det Abu Ghraib. Jag följer dock den stavning som den amerikanske Irak-experten Juan Colce använder.
Seymour Hersh är en av USAs mest beaktade journalister. Det var han som avslöjade My Lai massakern den 16 mars 1968 under Vietnamnkriget. Han har just skrivit en artikel i New Yorker om tortyren i Abu Ghuraib-fängelset.
Hur omfattande tortyren i Irak har varit vet vi inte. Men enligt New York Times har hittils endast 6 soldater fått "reprimander" för det skedda. Detta trots att som Hersh skriver i sin artikel (efter att ha läst Generalmajor Antonio Tagubas officiella undersökningsrapport) fångar slogs ihjäl av amerikanska vakter i Abu Ghuraib. Det finna även bilder på dessa döda fångar, som dock inte har släppts ut.
Professor Juan Cole har skrivit en artikel om hur USA har förlorat propaganda kriget i Irak och implikationerna är mycket stora. Paul Reynolds på BBC har just skrivit en analys om hur USA kan bli tvingad att överge sina planer i Irak och dra tillbaka sina trupper om ett halvår. Jag tror att det är att underskatta Bushs beslutsamhet och den irakiska oljans strategiska vikt för USA. Men läget i Irak håller helt klar snabbt på att förvärras.
Men det finns en annan vinkel av det skedda. Det var medlemmar i USAs 800 Militärpolisbrigad som utförde tortyren, och det var bara tack vara att en enda medlem av den enheten, Joseph M. Darby, en militärpolis, protesterade mot behandlingen av fångarna som tortyren kom till militärens kännedom. Sedan tog det ytterliage månader innan nyheten läckte ut, till stor del tack vare den amerikanska fredsrörelsen. Vad som gör detta så skrämmande är att hundratals människor har känt till detta, men ingen har tyckt att det var fel. Precis samma sak hände när USA bad GCHQ, den britiska versionen av FRA, att tjuvlyssna på FN och politiska allierade i EU. Endast en av de flera hundra som sysslade med avlyssningen, Catherine Gun protesterade och hotades omedelbart med 2 års fängelse.
Allt detta påminner oss om lärdomarna från Andra Världskriget. När Hitler beordrade s.k. Einsatz-kommandon att mörda polska och ryska kvinnor och barn i de nyss invarderade territorierna (förintelselägren kom senare), så var de som utförde morden, som Christopher R. Browning har visat in sin bok Ordinary Men helt vanliga tyska poliser. De hade t.om rätt att be att bli omplacerade. Vissa gjorde det, andra inte.
Vad som skedde i Abu Ghuraib var inte massmord, men det visar trots det hur viktigt det är att rörelser som den amerikanska progressiva rörelsen agerar mot kriget. Om vi inte samlar in information och sedan sprider den via Internet så kommer kriget att fortsätta.
En sista punkt. De flesta högre amerikanska officerare idag är för det mesta högt utbildade med stor kännedom om omvärlden. Många har doktorsgrader från de allra bästa amerikanska universiteten. De är knappast de som ligger bakom tortyren utan snarare skumma typer från USAs underrättelsetjänst som drev förhören i Abu Ghuraib och på andra ställen, som Guantanamo. Tortyr har blivit en del av Bushs "krig mot terrorismen".
Allt tyder t.ex. på att det var amerikanska officerare på platsen i Falluja som arrangerade ett eldupphör utan Pentagons vetskap. Vad som nu verkar hända är att den irakiske general som utnämnts till befälhavare över åtminståne en del av Falljua inte blint följer ockupationsmaktens order. 600-800 människor dog i Falluja, många av dem kvinnor och barn. Falluja kan fortfarande komma att explodera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar