Veckans BusinessWeek har en utomordentligt viktig artikel om livet för de arbetande fattiga i USA, 24% av hela den amerikanska arbetsstyrkan. Det faktum att artikeln är införd i USAs främsta affärstidskrift ger den bara mer genomslagskraft.
Exempel från verkligheten i dagens USA:
In New York City, Joseph Schiraldi, 41, guards one of the biggest terrorist targets in the world: the Empire State Building. For eight hours a day, he X-rays packages, checks visitors' IDs, and patrols the concourse. But on $7.50 an hour in the priciest city in the U.S., he's a security officer without security -- no pension, no health care, and no paid sick days, typical for a nonunion guard.
Bellingham (Wash.) day-care teacher Mandy Smith can't afford child care for her 6-year-old son, Jordan, on her take-home pay of $60 a day. Neither can commercial cleaner Theresa Fabre on her $8.50 an hour job. So her son, Christian, 9, waits for her after school in a crumbling upper Manhattan library where the kids line up five-deep to use one of two computers. The librarian doubles as a de facto babysitter for 40 or so other kids of the working poor.
Dvs de arbetande fattiga har ingen pension, ingen sjukledighet, ingen sjukförsäkring. Och detta slår givetvis fruktansvärt hårt mot barnen.
Today more than 28 million people, about a quarter of the workforce between the ages of 18 and 64, earn less than $9.04 an hour, which translates into a full-time salary of $18,800 a year -- the income that marks the federal poverty line for a family of four
Det farligaste med dagens situation som håller på att skapa ett nytt Brasilen med en offantligt rik men mycket liten överklass och en mycket stor och offantligt fattig underklass är att de nya jobb som skapas alla är jobb som inte leder någonstans:
Five of the 10 fastest-growing occupations over the next decade will be of the menial, dead-end variety, including retail clerks, janitors, and cashiers, according to the Bureau of Labor Statistics
Och för att göra situationen ännu mer explosiv, de fattigaste kan inte längre ta sig ur sin fattigdom genom att åtminståne skicka sina barn till universitet:
Add to all this the fact that a college degree, the time-tested passport to success, is today less available to those without family resources. The cost of college has exploded, leaving fewer than 5% of students from bottom-earning families able to get that all-important diploma.
Så den nya amerikanska underklassen håller på att bli en permanent underklass, något helt nytt i USAs historia.
Silicon Valley är ett bra exempel på detta, med tiotusentals arbetande fattiga som tillbringar nätterna i bilar eller i husvagnsbyar som ligger mycket skickligt undangömda i all grönskan. Man ser dem från luften men inte från marken.
Det har också lett till utbrett fusk bland de fattiga i Milpitas och San Jose och andra fattiga orter för att undvika den hårda ekonomiska segregationen mellan rika och fattiga skolor. Man hittar människor som är villiga att intyga att deras barn i själva verket bor i Cupertino eller Palo Alto eller på andra rika orter. Det ger barnen tillträde till de rikare skolorna, och en liten chans till ett bättre liv. Kostnaden är en timslång pendling till skolan och en lika lång därifrån. Och ve den som upptäcks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar