lördag, november 27, 2004
Min Nya Bloggsajt
söndag, augusti 15, 2004
Min nya blog på WordPress nu aktiv
En sak som WordPress ger mig är automatisk ping av bl.a. weblogs.se. Med blogger måste jag pinga manuellt.
lördag, augusti 14, 2004
Wordpress, det bästa blogverktyget?
En speciellt imponerande sak med WordPress är deras fantastiska support. Jag har fått svar på mina frågor inom 10 minuter, något som man aldrig får i den kommerciella världen.
Vad WordPress saknar -för närvarande - är olika lättkonfigurerade blog-layout. Man kan antingen använda den superba binarybonsai eller också redigera css-filen i WordPress, vilket i och för sig inte är speciellt svårt.
Multiply, en ny kompissajt
Det bästa blogverktyget?
Jag skall nu kolla wordpress. Som de flesta blogverktyg är den byggd i Apache, PHP och MySQL. Vilket betyder att man borde kunna installera den i ApacheFriends.
Andra öppna blogverktyg är:
Drupal
Greymatter
Textpattern
Blosxom
Nucleuscms
Roller Weblogger
Pivot
Drupal var var Howard Dean använde i sin presidentkampanj.
Photoblox, fotoalbum på din blog
Kinja, en ny blogportal
Kinja is a weblog portal, collecting news and commentary from some of the best sites on the web. Visitors can browse items on topics, everything from food to sex. Or they can create a convenient personal digest, to track their favorite writers.
Weblogs are much talked about, but still challenging to navigate for the average web user. Kinja is designed to bring weblog writers to a broader audience, by making it easier to explore topics, posts and writers.
Kinja is not aimed at early adopters. Users wanting to analyze patterns of meme propagation, and other sophisticated data, should try the excellent Technorati.
Bra pingverktyg: http://pingomatic.com/
Konsten att Blogga
Ja jag måste byta från www.blogspot.com till Movable Type. Och eftersom det inte finns några blogsajter som tillhandahåller fria Movable Type bloggar vad jag kan se så måste jag köra den på min egen sajt. Inga problem. Jag kommer att forstätta att blogga här tills jag får upp min andra blog, som ligger på www.frantzell.org/mt.
Varför måste jag då flytta från Blogspot? Jo Blogspot är superenkel att använda, och kanske viktigast, det är Blogspot och inte jag själv som sköter backup. Nu måste jag göra det själv. Och det är en stor och tidsödande aktivitet.
Men Blogspot tillåter inte att man pingar en webaggregatör automatiskt. Och den tillåter heller inte att man skapar ett URL till en individuell blogartikel.
Så jag kommer att dokumentera vad jag hittar under mitt arbete med att bryta igenom 100-läsargränsen och att flytta nmin blogg till Movable Type.
fredag, augusti 13, 2004
Opinonsdata om vad amerikanska folket tycker om gay och lesbiska äktenskap
Dom här siffrorna ger en ganska bra bild av hur stor bibeltroheten är i USA just nu.
A Rasmussen Reports survey of 1,000 Likely Voters taken at the time Newsom was issuing the licenses found that just 32% believed the gay and lesbian couples who received them were "legally married." Sixty-one percent (61%) disagreed, while 7% were not sure.
The survey also found that 66% of Americans opposed Newsom's decision to issue marriage licenses for gay and lesbian couples. Only 24% favored that decision.
As for the judges in Massachusetts who mandated same sex marriage for their state, 62% of American voters believed the judges exceeded their authority. Only 28% believed these judges acted appropriately.
On the national level, when the President nominates new judges, 57% believe he should select judges opposed to gay marriage. Twenty-three percent (23%) believe that this issue should not be an important consideration, and 17% would prefer judges favoring gay marriage.
Intressant artikel om elektronisk röstning i årets val
Intressant artikel om demokraterna och de religiösa i USA
last month's Democratic convention, few words were uttered more frequently than the one that seems to roll most easily off the tongue of George W. Bush: faith. "Let me say it plainly," announced John Kerry in his acceptance speech. "In this campaign, we welcome people of faith." John Edwards thanked his parents, Wallace and Bobbie, for instilling in him an appreciation of "faith" from an early age. Barack Obama declared that Kerry "understands the ideals of community, faith and service," and added, to those who think only Republicans turn to religion for inspiration, "We worship an awesome God in the blue states."
That Democrats are eager to propagate this message is not surprising. The United States is, after all, an astoundingly religious country. And in recent decades, Americans who take their religion seriously have been flocking to the GOP in numbers that have left Democratic strategists alarmed. Back in 1992, voters who told exit pollsters they attend prayer services on a frequent basis supported George H.W. Bush over Bill Clinton by a margin of 14 percent. Eight years later, in 2000, those same voters backed George W. Bush over Al Gore by 20 percent. In the 2002 Congressional elections, the religiously devout also favored Republicans by 20 percent, prompting Trinity College religion professor Mark Silk to observe, "Never before in American history have churches been tied so directly to one political party."
Tommy Körberg som säkerhetsrisk i USA
Fler och fler svenskar blir nu portade från USA - utan förklaring - som säkerhetsrisker. Nu senast Tommy Körberg. Alla svenskar måste nu också ha visum för att resa till USA. Detta gäller dock inte för amerikaner som vill besöka Sverige. Tydligen är Sverige inte lika säkerhetsmedvetet som USA eftersom Tommy Körberg fortfarande får gå fri. Ett par år i Guantanamo skulle säkert göra honom mer medgörlig.
Men det finns en ytterst allvarlig aspekt på detta. Om Tommy Körberg och Jan Guillou står i CIAs register som säkerhetsrisker, hur många andra oskyldiga står då också där. Och vad händer de oskyldiga amerikaner som också står där?
Hur många svenskar står f.ö. upptagna i dessa register? Ja låt oss gissa. Alla svenskar som besökt USA först av allt. Sedan, eftersom de flesta flygbolag nu samarbetar med USA i "kriget mot terrorismen" alla svenskar som flugit någonstans det senaste året. Jag gissar även de som endast flugit inom Sverige.
Och sedan? Ja med stor säkerhet alla som använder VISA eller American Express. Om alla som använder mobiler och SMS registreras ännu vet vi givetvis inte. Men de kommer säkert snart att registreras. Kina gör det redan med hjälp av Cisco och andra switch-tillverkare, liksom med hjälp från Nokia.
Att det amerikanska Echelonsystemet redan registerar en stor del av all epost antar man.
Det farliga här är att även om all denna registrering ännu inte sker så är det tekniskt utomordentligt lätt att införa den. Tiotusentals svenskar får redan sin epost kollad på jobbet utan att de vet om det. Vi får anta att precis som Bush-regeringen nu kräver att EU-pass skall se ut på ett visst sätt så kommer samarbetet i "kriget mot terrorismen" att ständigt utökas och mer och mer insamling av person-information skickas till USA. (Däremot skickas så gott som ingen information alls den andra vägen vad jag vet).
Bushs ursinniga attack mot Kerry
Hur Bush sopar mattan med Kerry
When an attack ad from the Republican slime brigade Swiftboat Veterans for Truth - which claimed that Kerry's Vietnam heroism was a fraud - surfaced last week, the initial response of the Kerry campaign team was to ignore it.
Surely, they thought, reasonable-minded people would never take seriously the scurrilous charge that Kerry did not deserve his medals for valour. Surely it would backfire. Besides, it was only running in three states in minor media markets, so only a few people would see it anyway.
But it hasn't worked out that way. The ad picked up a ton of free media coverage, precisely because its charges are so outrageous.
It was a dangerous miscalculation to assume that people for whom Vietnam is not even a distant memory would give Kerry the benefit of the doubt. For many voters - particularly the least engaged, and therefore those who have not yet decided who they will vote for - this story is the first they are hearing about who John Kerry is.
So the initial decision not to respond was plain wrong. Now that Kerry has woken up to the potential damage of this smear campaign, his response so far - to use free news media - has been inadequate and, to some extent, self-defeating.
Superdeppigt: Norrköping en regnig söndagseftermiddag
Vi hade varit i London och bl.a. sett Edward Hopperutställnigen på Tatemuseet.
Jag har alltid tyckt att Hopper kunde uttrycka ensamheten i USA på ett fantastiskt sätt. På många sätt liknar hans mest kända målning Nighthawks (Se ovan) Edward Munchs Skriet.
Norrköping en regnig söndagseftermiddag i juli är något av det ensammaste och dystraste jag någonsin har upplevt i hela mitt liv. Dagen efter var vi tillbaks i London och riktigt frossade i folkmassor utanför Saatchi galleriet. Jag vet inte vad det var och jag vet att Ulf Lundell har en sång om Norrköping, men som sagt, det var grymt dystert. Och konstigt nog var det precis lika få människor på gatorna kl 4 på morgonen när vi var på väg till flygbussen som det var kl 16:00 kvällen innan.
Man undrar, var är alla mänmniskor? En hel stad tom, som en Science Fiction-bok. Och sedan det stilla regnet och de gråna skyarna. Ibland ropar dottern mer och mer desperat, "är inte det en människa där borta på andra sidan torget?"
Den engelske spionen Guy Burgess som flydde till Stalins Sovjetunionen tyckte om att berätta hur det var att bo i Kuybyshev. Tänk er, sade Burgess som hade humor, Glasgow en regning fredagkväll på 1800-talet, då har ni Kuybyshev. Ja och Norrköping.
Hade Edward Hopper besökt Norrköping innan han målade tavlan ovan hade det inte funnits en sabla kotte inne på fiket. :-)
Den svenska ensamheten, man glömmer den i London och i USA. Hur överlever folk?
Meddelande från John Kerry
Dear Lennart,
Before I let you know what is happening out on the campaign trail, I wanted to say thank you for your overwhelming response to yesterday's email from Mary Beth Cahill. Thousands of you stepped forward to help us by supporting the Democratic Party. This will have a tremendous impact between now and Election Day.
Since the convention, I have been traveling by bus, train, plane, and even boat through more than a dozen states. Our nation is amazingly beautiful, and seeing it from a train is a wonderful experience. If you ever have the opportunity to cross the country in this way, I really recommend it. I have been even more amazed by the thousands of people who have met us at stations in even the smallest of small towns -- all coming to be a part of this campaign.
One of my favorite moments of this trip came as we passed through Winslow, Arizona, where supporters had gathered along the tracks. One group held up two bed sheets with messages painted on in giant print: "You give us 10 minutes -- We'll give you eight years." I stopped the train and gave them fifteen.
Yesterday, after switching from train back to bus, I attended a town hall meeting with elderly Americans in Henderson, Nevada. Like so many other moments along this trip, it reinforced how much is at stake in this election. We heard from a first grade teacher who cannot retire because of rising costs of living; a Vietnam veteran and victim of Agent Orange who cannot collect his full disability pay while receiving his pension; and a woman whose insurance plan does not cover treatments she needs.
The rising cost of health care is hardest to bear for our nation's seniors, especially when it comes to the price of prescription drugs. It is causing millions of seniors real pain, and yet this it is a problem that can be solved with a simple, commonsense plan.
Yesterday, I called on the Bush administration to stop blocking the re-importation of safe, FDA-approved drugs from Canada. Leaders from both parties, including Trent Lott, John McCain and Ted Kennedy, agree on this issue, and it's time the White House did too.
Drug prices have risen 11.5% in just the last year alone, and prescription drugs sometimes cost twice as much in America as they do in Canada. As a result, members of the greatest generation are still making the greatest sacrifices when they should be enjoying retirement. They're cutting their pills in half. They're choosing between filling their prescriptions and heating their homes. At the same time, we are told that the best we can do for them is a Medicare bill that's riddled with waste, corporate handouts, and rules that inexplicably bar Medicare from negotiating with drug companies for lower prices.
This is unacceptable and, as president, I will fight for a real Medicare drug benefit -- one that doesn't force seniors into HMOs and doesn't put protection for the sky-high drug costs into law. We need a Medicare drug benefit that serves our country's seniors, not one that gives hand outs to big insurance companies. Read more about my plan for America's seniors here:
http://www.johnkerry.com/communities/seniors/
Together, we'll build a better America for all generations.
In the coming days, we will make several more stops on our "Sea to Shining Sea" tour. You can continue to follow along on our blog at JohnKerry.com. Once again, thank you for your support yesterday, and I will write again soon.
Sincerely,
John Kerry
P.S. You can sign up to be involved in "Seniors for Kerry-Edwards" here:
http://www.johnkerry.com/communities/seniors/
Juan Cole om försöket att döda Muqtada al-Sadr i Irak
al Jazeera har också bra information om striderna.
Genuin Amerikansk kultur: Garrison Keillor
Man hör ibland påståendet att USA skulle vara kulturlöst. De flesta som påstår det har aldrig varit i USA eller också vet dom inte vad kultur är. Det finns en stor mängd genuint amerikanska kulturyttringar som t.ex. den svarta spiritual-musiken. En unik amerikansk kulturikon är Garrison Keillor som har ett radioprogram som heter A prairie home companion.
Garrison Keillor har en alldeles speciell slags humor som är mycket svåröversatt. Han är litet grann lik P.G. Wodehouse. Och precis som Wodehouse så är det så att antingen förstår man honom inte alls eller också så kan man inte leva utan honom. Om ni har en chans att lyssna på Garrison Keillor så gör det absolut. Han kommer att öppna ett fönster in i en mycket speciell och mycket humoristisk - och musikalisk - amerikansk värld i Minnesota.
Länken ovan innehåller delar av tidigare program.
Silicon Valley sevärdheter - Hakone Gardens
Det finns en hel del sevärdheter i Silicon Valley, bl.a. Hakone Gardens i Saratoga. Precis som namnet antyder så är detta en vacker japansk trädgård med ett antal mycket fina och autentiska japanska byggnader. Anläggningen ligger på en bergssluttning och man kan mycket väl tänka sig att man befinner sig i Japan. Saratoga är också en fin liten stad med en enda gata med ett antal mycket exklusiva restauranter. En stad för de mycket rika.
Hakone grundades för snart 90 år sedan:
In 1915, inspired by both a lifelong interest in Japanese Culture and their travels throughout Japan, San Francisco cultural leaders Oliver and Isabel Stine purchased 18 acres of Saratoga hillside to build a summer retreat for family and friends. Stimulated by displays at the 1915 Pan-Pacific Exhibition, Stine traveled to Japan to gather ideas and when she returned home named her retreat after one of her favorite places in Japan, Fuji-Hakone National Park.
In 1918, she retained architect Tsunematsu Shintani (1877-1921) a native of Wakayama prefecture, to design the Upper "Moon Viewing" House and landscape gardener Naoharu Aihara (1870-1941), born to a family of Imperial gardeners in Koyobashi, Tokyo, to design the gardens.
På den tiden byggde rika San Franciscobor sommarpalats nere i västra Silicon Valley, och det var så Saratoga och Los Gatos blev upptäckta av stadsborna i San Francisco för 100 år sedan. Och det var så som Hakone Gardens startade.
Isabel Stine
Mer om Oliver Stine finns här.
Intressant bok: Predicting Presidential Elections and Other Things
Intressant bok om hur man förutsäger vem som skall vinna amerikanska presidentval baserad på sociologiska och statistiska faktorer.
Ray Fair är lärare vid Yale-universitetet.
torsdag, augusti 12, 2004
Göran Rosenberg om fängelserna i USA
Det är inte något tekniskt problem att bygga helt rymningssäkra fängelser. Inte heller att döma till livstidsstraff utan frigivning, vilket är så hårt man kan ta i utan att döda. Helt rymningssäkra så kallade supermaxfängelser finns numera över hela USA och livstidsstraff utan frigivning (life without parole) utdöms numera i de flesta av USA:s delstater. Båda företeelserna uttrycker uppfattningen att det finns människor som inte kan tilltros viljan eller förmågan att bättra sig och som därmed bör dömas att förlora inte bara friheten utan också hoppet. Människor som döms att förlora hoppet blir i regel tokiga och fängelserna de förvaras i blir kostsamma fabriker för produktion av asociala dårar - och samhällena de flesta av dem förr eller senare släpps ut i får betala ett allt högre pris i form av övervakning, kontroll och nya brott.
I ett amerikanskt supermaxfängelse förvaras fångarna i minimala isoleringsceller tjugotre timmar om dygnet. Sängarna består av betongbritsar fastgjutna i golvet. Varje gång en fånge ska lämna cellen tvingas han sticka fram händerna genom matluckan för att beläggas med handfängsel. På ett supermaxfängelse finns bokstavligen inga utrymmen för behandling, rehabilitering och utbildning av fångar, eftersom det uttalade syftet med fängelset är att rymnings- säkert förvara dem som inte går att anpassa.
När delstaten Maryland 1989 invigde sitt supermaxfängelse för att där "förvara de värsta bland de värsta", en avskräckande byggnad i brandgult tegel i centrala Baltimore till en kostnad av 200 miljoner kronor (utan luftkonditionering), skålade de smokingklädda gästerna i champagne och högtidstalade om en ny era i brottsbekämpningen. Fjorton år senare, i oktober 2003, tillkännagav Marylands fängelseminister, Mary Ann Saar, att hon ville riva hela rasket. "Supermaxfängelset var en felsatsning från början till slut", sade hon och möttes av ett brett politiskt gensvar - också från dem som en gång hade byggt det och skålat för det.
När jag några veckor senare träffade Mary Ann Saar på hennes kontor i Towson, en förstad till Baltimore, berättade hon med djup inlevelse om vådorna av supermax: "När vi förvarar människor som djur så kommer de ut som djur. För femton år sedan trodde vi att rymningssäkra fängelser skulle göra samhället tryggare. Nu vet vi bättre."
Kalifornien olagliförklarar gay och lesbiska äktenskap
Det var San Franciscos borgmästare Gavin Newsome (på mitten ovan) som fick högern att reagera genom att tillåta sådana äktenskap tidigare i år och kanske speciellt genom att själv utfärda ätenskapslicenser.
För Bush och högern är frågan enkel: Bibeln är den heliga text enligt vilken alla människor i USA måste leva. Och eftersom de anser att bibeln fördömer gay och lesbiska äktenskap så är saken klar. För dom som anser att Bibeln inte bör har laglig kraft i landet är detta en fundamental rättsfråga som mycket liknar kampen för de svartas likställdhet för 40 år sedan.
Fyra miljoner amerikaner vägras rösträtt
Currently, nearly 4 million Americans cannot vote because they're incarcerated or live in a state that strips felons of their voting rights even after they've been released, according to The Sentencing Project, a Washington D.C.-based prison reform organization.
AlterNet: Election 2004: Locking Up New Voters
John Kerrys problem
Kerry and Bush on Iraq War
Bush asked Kerry if he would still have voted for the Iraq War if he had known in fall of 2002 everything he knows now about the non-existence of weapons of mass destruction.
Kerry said "yes," but that he would have handled things differently from Bush, giving the weapons inspectors more time to do their jobs and involving the international community, so that the US did not have to go it alone.
Carl Hulse of the New York Times writes that Bush then immediately gloated on the campaign trail in Pensacola,
"After months of questioning my motives and even my credibility, Senator Kerry now agrees with me that, even though we have not found the stockpile of weapons we all believe were there, knowing all believe were there, knowing everything we know today, he would have voted to go into Iraq and remove Saddam Hussein from power . . . I want to thank Senator Kerry for clearing that up."
Tyvärr är detta års valkamanj en strid mellan en av de allra smartaste politiker som USA har haft de senaste åren, nämligen Bush och en de allra dummaste, Kerry.
Genom att inte öppet bryta med Bush om Irak så får Kerry ändlösa problem med att förklara sin position, som blir mer och mer invecklad.
Genom att senarelägga det republikanska partikonventet en månad vinner Bush också en hel månads kampanjfinansiering, och genom att förlägga konventet till New York så kan hela konventet gå i "kriget mot terrorismens" tecken.
Kerry kan fortfarande vinna, men han kan bara vinna om ekonomin försämras eller om läget i Irak allvarligt försämras.
Portabla mediaspelare
I stort tack vare Apples iPod så har MP3 spelare tagit världen med storm. Nu kommer en ny generation mediaspelare som spelar inte bara musik utan även video.
I ett nötskal, de suger. Men det gör de flesta nya teknologier, så det betyder i och för sig själv inte så mycket. Den bästa av de nya produkterna verkar vara www.archos.com
En annan produkt kommer från Creative
De flesta av de nya mediaspelarena verkar använda: Microsoft Portable Media Center
Jag har frågar runt litet om Apples iTunes bland mina kontakter här i Silicon Valley och fått svaret att det används bara av de som är totalt tekniskt okunniga. "Clueless", finns det en bra svensk motsvarighet till det?
Så vi befinner oss flera år från billiga och lättanvända videospelare. Men den nya teknologin är i alla fall på väg.
onsdag, augusti 11, 2004
Republikansk valpropaganda i Expressen
Terrornätverket al-Qaida planerar ett politiskt mord på hög nivå mot en amerikansk eller USA-allierad ledare för att störa presidentvalet i november, hävdar amerikanska underrättelsekällor.
Den här "teorin" kommer från anonyma regeringskällor som har mycket specifik information, som de givetvis inte kan avslöja, utom att som genom en ren tillfällighet terroristernas mål är att få in John Kerry som ny president:
Teorin är att al-Qaida-agenterna som ska utföra dåden redan finns i USA.
- al-Qaidas syn är "vem som helst utom Bush", säger en av tidningens källor.
Det här är en mycket fräck strategi som Kerry har svårt att försvara sig mot. Om han ifrågasätter den hemliga informationen framstår han som opatriotisk. Och givetvis kan ingen patriotisk amerikan nu rösta på Kerry eftersom det är det samma som att rösta på bin Laden.
Intressant att nu se denna republikanska propaganda också i svenska tidningar.
Cyberaktivism mot republikanernas partikonvent i New York
KQED - bra progressiv radiostation i Kalifornien
KQED . en mycket bra radiostation i San Francisco-området med streaming audio. Ett bra sätt att följa med vad som händer i Silicon Valley och USA.
Bob Woodwards Plan of Attack
Jag håller på och läser Bob Woodwards ypperliga bok Plan of Attack
För den som vill förstå USAs utrikespolitik är det här en måste-läsa bok. Men det är mer än det. Woodward skriver bra, han är inte journalist för inte. Så boken är spännande och levande som få politiska böcker.
Woodward har skrivit en mängd böcker. Han får vanligtvis tillgång till alla som han vill prata med, inklusive presidenten. Men han får det till ett pris. Och hans böcker brukar sällan vara speciellt kritiska. Men den här boken är mer kritisk och som sagt mycket välskriven och lättläst. Det är intressant att jämföra honom med Seymour Hersh, som är betyligt mer kritisk men som av den anledningen sällan får tillgång till personer av samma kaliber som Woodward.
En av nyckelfigurerna i boken är den mäktige saudiske ambassadören i Washington, Bandar bin Sultan. Läs intervjun med honom på den här länken.
Bandar är en mycket nära vän med Bush.
Intressant nog spelar Bandar bin Sultan också en nyckelroll i Michael Moores Fahrenheit 9/11.
Så vad lär man sig av boken? Det ena är hur litet av spelet bakom kulisserna som kommer fram till allmänhetens kännedom. De flesta journalister har helt enkelt inte den tillgång till huvudaktörerna som behövs.
Speciellt Saudi Arabiens centrala roll i krigsplaneringen var något som jag själv aldrig kände till, och som jag inte kan minnas rapporterades någonstans.
Det andra är hur små och triviala männen kring Bush är. De tillfrågades alla om de ställde upp på Bushs krig och alla svarade de utan att ens tänka på det "ja". Colin Powell, en av USAs mest överskattade politiker, framförde mycket försiktiga reservationer, men ställde ändå upp och levererade som vi vet ett paket med totala lögner inför FN. Lögner som jag vill minnas mig att Göran Persson sade sig vara mycket imponerad av.
Det här är givetvis inte den slutgiltiga historien om ett illegalt och dumdristigt krig. Det finns t.ex. nästan ingenting om det europeiska motståndet. Men boken berättar mycket bra och medryckande om vad som utspelades på högsta nivå inom den amerikanska administrationen och om hur Bush tidigt bestämde sig för krig, och hur han sedan hemlighöll detta beslut och ljög om det. Och hur den ene efter den andre av hans högsta rådgivare helt utan reflektioner gick med på kriget.
Det är detta som är det mest skrämmande. Hur en man av skäl som aldrig diskuterades, aldrig ifrågasattes, fick ett helt land att sluta upp bakom ett helt onödigt krig.
Tony Blairs roll diskuteras inte lika ingående som den borde, men han är ändå en av de verkliga skurkarna i dramat. En man helt utan politiskt och moraliskt omdöme.
Alltså, en mycket läsvärd och lättläst bok.
Thomas Franks What’s the Matter with Kansas? How Conservatives Won the Heart of America,”
Den som inte har läst Thomas Franks What’s the Matter with Kansas? How Conservatives Won the Heart of America, bör göra det. Den förklarar som få andra böcker hur republikanerna har genomfört sin högerrevolution i USA. En klassisk bok.
tisdag, augusti 10, 2004
Paul Krugman, viktig amerikansk opinionsbildare
Alternet har en bra artikel om den amerikanske ekonomisten Paul Krugman, en av det progressiva USAs viktigaste opinionsbildare.
Kruman har bl.a. skrivit boken
The Great Unravelling som jag har bloggat om tidigare Hans hemsida är här
Guardian om republikanerna och Nader
Viktigt om de amerikanska mediajättarna
Hybrida bilar
Hybrida bilar har på kort tid blivit en stor grej i Silicon Valley. Man ser dom överallt. Däremot är de inte lika vanliga i resten av USA. Bra artikel om hur hybrida bilar fungerar
Guardian har en artikel om hybrida bilar.
Bok: Perfectly Legal: The Covert Campaign to Rig Our Tax System to Benefit the Super Rich - and Cheat Everybody Else
David Cay Johnston är en journalist som har skrivit för New York Times och som vann det presitigösa Pulitzer-priset 2001. (Det delas ut flera Pulitzerpris varje år)
Hans senaste bok handlar om alla de trick som de superrika och de stora amerikanska företagen använder för att inte betala skatt och för att bli ännu rikare. Det här är en lättläst bok som den som är intresserad av dagens USA borde läsa.
Som amazon.com skriver:
Since the mid-1970s, there has been a dramatic shift in who benefits from the American economy and bears the burden of taxes. CEOs, big investors and business owners can delay paying their taxes for years and sometimes escape them almost entirely, while wage earners have their taken from each paycheck. Discreet lobbying by the political donor class has made tax policies and enforcement a disaster. Because of obligations to these donors Washington has been unable, or unwilling, to fix these problems. The news media have largely ignored official favors to those who are supposed to pay the corporate income tax, the estate tax, and the gift tax. Millions of families expecting tax cuts are losing some or all of them to a stealth tax that was originally enacted only to apply to the tax-avoiding rich, but that now stings single mothers making as little as $28,000. But the cumulative results are remarkable: the 400 richest Americans pay a smaller share of their income in taxes than someone making $100,000. The 400 richest pay less and less of their income in taxes while the middle class pays more and more. And while the incomes of the very rich skyrocketed over three decades, the average income for the bottom 90 percent fell.
Johnston exposes exactly how the middle class is being squeezed to create a widening income gap that threatens the stability of the country. By relating the compelling tales of real people across all areas of society, he reveals the truth behind:
* "middle class" tax cuts and exactly whom they benefit
* how workers are being cheated out of their retirement plans while disgraced CEOs walk away with hundreds of millions
* how some corporations avoid paying any federal income tax
* how CEOs fly on vacation in corporate jets for less than you pay for a middle seat in coach ñ and stick you with most of the cost
* why the working poor are seven times more likely to be audited by the IRS than everyone else
* how the IRS became so weak that even when it was handed complete banking records detailing massive cheating by 1,600 people, it prosecuted only 4 percent of them
Economist.com | America's frustrating war on cocaine
Economist har en bra artikel om America's frustrating war on cocaine
Pentagons DARPA Information Processing Technology Office
Möjligen intressant websajt
Deras motto är Find the people you need through the people you trust
Jag tror inte riktigt på att sådana sajter fungerar, men FOAF verkar vara ett betydligt mer intressant projekt.
Election Protection Volunteer
Risken för utbrett valfusk i Florida i år blir antagligen något mndre än år 2000 eftersom Bush antagligen kommer vinna helt legalt där.
Däremot kommer moderna elektroniska röstmaskiner att införas och de är långt ifrån säkra . Jag gissar att årets val kan komma att bli mycket stökigt, speciellt i Ohio, som väntas komma att bli den delstat där valet avgörs.
måndag, augusti 09, 2004
Det amerikanska representanthuset om tillgång till vetenskaplig information
”Förvånande med valövervakare i USA”
USA:s utrikesminister Colin Powells beslut att erbjuda den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE att sända valövervakare till det amerikanska presidentvalet i november är överraskande.
Britt-Marie Mattsons kommentarer nedan tycker jag dock inte är riktiga. Den som har sett Michael Moores Fahrenheit 9/11 (bara titeln visar ju f.ö. hur isolerat USA idag är, titeln borde ju vara Celsius 9/11) kan se hur bittert de svarta representanterna klagade i kongressen mot valfusket i Florida. Om EU då hade tagit upp de svartas klagomål hade inte Bush kunnat smussla undan fusket som han gjorde.
USA är långt ifrån så homogent som Britt-Marie Mattson tycks tro. Det finns idag en stark progressiv rörelse som inte kommer att lägga sig lika platt som Gore gjorde år 2000. Gore själv hade tyvärr stor skuld i att Bush lyckades stjäla valet.
Det är också faktiskt inte riktigt att USA vill exportera sitt valsystem till andra.
Vad man vill exportera är iden av fria val och sedan sitt ekonomiska system men inte det amerikanska valsystemet sådant som det ser ut.
Valobservatörer en spark på benet för USA
Demokrater från representanthuset krävde utländska övervakare av årets val efter det fiaskobetonade presidentvalet för fyra år sedan då George Bush vann.
Britt-Marie Mattsson, Göteborgspostens utrikespolitiska kommentator och USA-expert tror dock inte att övervakningen kommer att få någon större betydelse.
– Jag är förvånad över att det amerikanska utrikesdepartementet har sagt ja till detta och välkomnar det, mycket därför att USA inte brukar vilja att andra lägger sig i deras valsystem eller politik överhuvudtaget. De vill gärna exportera det de har till andra och har attityden att de är bättre än alla andra, säger hon.
Om de europeiska valobservatörerna hittar oegentligheter, kan de klaga över dem då?
– Om det kommer en fransman och ställer sig och talar om att det här var inte bra, så kommer alla, även de som drabbats av en felaktighet, att ställa upp med den som gynnats och säga att det här tål vi inte.
Så det blir inga större förändringar på grund av det här?
– Nej det tror jag inte. Men den debatt som kommer att föras i USA på politisk nivå blir intressant. Det kan också uppfattas som opatriotiskt att i en svår tid för Amerika ha folk som tittar på sitt valsystem som om man var ett odemokratiskt land. USA uppfattas ändå som världens äldsta demokrati, men det här är i alla fall en spark på skenbenet, om inte någon annanstans, säger Britt-Marie Mattsson.
Bokrecension: Hur Universum fick sina Fläckar
Janna Levin är matematiker med universums topologi som specialtet. Hon har skrivit en absolut fantastisk bok som nu har översatts till svenska och t.om. kommit ut i Månpocket. Om ni inte har läst den än så släpp vad ni sysslar med just nu och spring ut och köp den. Den är helt unik.
Janna Levin har vävt samman en dagbok över sitt eget liv med den centrala kosmologiska frågan hon studerar, om universum är oändligt eller inte. (Hon anser att det inte kan vara oändligt). Så vi får läsa en högst personlig dagbok, en blog om vi så vill, där författaren berättar om hur hon kämpar med sitt ämne och hur detta ämne fyller hennes liv och liksom styr det. Det är en mycket unik infallsvinkel och även ni som inte är speciellt intresserade av kosmologi skulle ha stort behåll av att läsa boken. Hon beskriver också Einstiens Relativitetsteori på ett mycket klart och intressant sätt.
JANNA LEVIN is an Advanced Fellow at the University of Cambridge in the Department of Applied Mathematics and Theoretical Physics (DAMTP). Originally from the States, she received a BA in physics and astronomy with a concentration in philosophy from Barnard College of Columbia University, a PhD from MIT in the Center for Theoretical Physics, and subsequently worked at the Canadian Institute for Theoretical Astrophysics (CITA) and the Center for Particle Astrophysics (CfPA) at the University of California, Berkeley before moving to England. She has worked on theories of the Early Universe, Chaos, and Black Holes. Her work tends to encompass the overlap of mathematics, general relativity, and astrophysics.
Digital Rights Managment - en mycket viktig tekonologi
Mänskligheten står inför ett viktigt vägval. Fram till omkring 1945 var alla dataformer analoga. Musik, böcker, tidningar, film, mm. På 1970-talet kopierade Sovjetiska dissidenter böcker för hand eller med Xeroxmaskiner. Men sådan kopiering var mödosam och kopiorna blev betydligt sämre än originalen eftersom de var analoga.
Alan Turings dator har dock visat sig kunna hantera all data om den bara kan uttryckas digitalt. Det här har lett till enorma problem för de etablerade mediaföretagen. Varför då? Jo för digital data kan kopieras utan degradering av kvaliten, och den kan kopieras snabbt.
Den amerikanska organisationen Recording Industry Association of America - RIAA och andra liknande organisationer har kämpat emot all digital mediakopiering. Fick man som man ville skulle man helst gå tillbaks till 40-talets stenkakor.
Problemet är att man mjukvaruvägen helt enkelt inte kan hindra att digital data kan kopieras. Lägg detta på minnet. Det är omöjligt. Den enda lösningen är att göra så genom hårdvara.
Så vägvalet är att bygga mycket strikta hårdvarulösningar direkt in i datorer som hindrar i stort all kopiering, eller också att låta marknaden själv bestämma vad den vill betala för.
Stanfordprofessorn Lawrence Lessig har skrivit mycket om den fara världen står inför på cyberlasgområdet.
I grunden ligger alltså Digital Rights Management, som vi alla måste känna till. Först så att vi kan följa lagen, men också så att vi kan se om regeringar försöker införa lagar som skulle kunna hota demokratin.
En bra svensk resurs på det här området är Piratbyrån
www.statcounter.com - mycket bra
Jag har använt andra webräknare tidigare, men
www.statcounter.com är klart den bästa. Den är lätt att installera; det är också lätt att avläsa statistiken - genom att helt enkelt klicka på räknaren på min blog. Och bäst av allt, jag kan utesluta min egen statiska IP-address, så att jag får pålitlig statistik. Den grafiska presentationen är också bra.
En varning, en del räknare, doch ej denna, installerar sig själva. Gör aldrig det. Jag har fått tillbringa flera timmar med att återskapa min blogg efter en sådan "automatisk installation".
söndag, augusti 08, 2004
BusinessWeek om amerikanska företags insatser mot den globala uppvärmingen
Veckans BusinessWeek har en bra artikel om hur amerikanska företag har börjat vidta motåtgärder mot denglobal uppvärmninngen trots Bush-administrationens starka motstånd. Det här är en bra artikel som visar att det finns många människor och organisationer i dagens USA som tar den globala uppvärmingen på allvar.
The idea that the human species could alter something as huge and complex as the earth's climate was once the subject of an esoteric scientific debate. But now even attorneys general more used to battling corporate malfeasance are taking up the cause. On July 21, New York Attorney General Eliot Spitzer and lawyers from seven other states sued the nation's largest utility companies, demanding that they reduce emissions of the gases thought to be warming the earth. Warns Spitzer: "Global warming threatens our health, our economy, our natural resources, and our children's future. It is clear we must act."
The maneuvers of eight mostly Democratic AGs could be seen as a political attack. But their suit is only one tiny trumpet note in a growing bipartisan call to arms. "The facts are there," says Senator John McCain (R-Ariz.). "We have to educate our fellow citizens about climate change and the danger it poses to the world." In January, the European Union will impose mandatory caps on carbon dioxide and other gases that act like a greenhouse over the earth, and will begin a market-based system for buying and selling the right to emit carbon. By the end of the year, Russia may ratify the Kyoto Protocol, which makes CO2 reductions mandatory among the 124 countries that have already accepted the accord. Some countries are leaping even further ahead. Britain has vowed to slash emissions by 60% by 2050. Climate change is a greater threat to the world than terrorism, argues Sir David King, chief science adviser to Prime Minister Tony Blair: "Delaying action for a decade, or even just years, is not a serious option."
There are naysayers. The Bush Administration flatly rejects Kyoto and mandatory curbs, arguing that such steps will cripple the economy. Better to develop new low-carbon technologies to solve problems if and when they appear, says Energy Secretary Spencer Abraham. And a small group of scientists still argues there is no danger. "We know how much the planet is going to warm," says the Cato Institute's Patrick J. Michaels. "It is a small amount, and we can't do anything about it."
But the growing consensus among scientists and governments is that we can -- and must -- do something. Researchers under the auspices of the National Academy of Sciences and the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) have pondered the evidence and concluded that the earth is warming, that humans are probably the cause, and that the threat is real enough to warrant an immediate response. "There is no dispute that the temperature will rise. It will," says Donald Kennedy, editor-in-chief of Science. "The disagreement is how much." Indeed, "there is a real potential for sudden and perhaps catastrophic change," says Eileen Claussen, president of the Pew Center on Global Climate Change: "The fact that we are uncertain may actually be a reason to act sooner rather than later."
Bokrecension: The Two Americas
Stanley Greenberg är en mycket rutinerad opinionsundersökare som bla. har jobbat för Bill Clinton och Al Gore. Den här boken, The Two Americas, Our Current Political Deadlock and How to Break it är utomordentligt intressant och välskriven. Alla som är det minsta intresserade av USA bör läsa den.
Den demokratiska vicepresidentkandidaten
Greenberg analyserar, på ett mycket medryckande sätt, vad det är som skiljer de två USAs åt. Dvs vilka olika demografiska segment som röstar på republikanerna och vilka som röstar på demokraterna. Men det här är inte bara en bok om politisk strategi. Boken ger en mycket fin överblick över hur dagens amerikaner ser på sig själva och på omvärlden. För den som är politiskt intresserad visar boken också hur de båda partiernas valstrategier utformas.
USA består idag av två skilda världar, befolkade av två helt olika slags människor. Vad som har hänt de senaste 20 åren är att skillnaderna mellan dessa olika världar har ökat markant. De har, i stort, ingenting med varandra att göra. Inte bara det, de är mer och mer öppet fientligt inställda mot varandra. De träffas aldrig, bor på olika platser, sysslar med olika saker, har helt olika värdesystem.
Den ena gruppen, bosatt i sydstaterna och mellanvästern, är utomordentligt gudfruktig. Religionen är oftast det centrala i livet för dem. De vill att människor skall kunna klara sig själva utan inblanding från regeringen. De vill ha ett mycket starkt försvar och att USA skall agera ensamt eller med sina allierade för att stoppa terrorister. Alla amerikaner skall ha rätt att bära vapen. Den här gruppen påminner mycket om Boerna i Sydafrika för 100 år sedan. Man är givetvis emot abort, gay och lesbisk likställdhet, Darwins utvecklingslära och den moderna bioteknologin. Man har mycket litet intresse för ekologigska frågor som den globala uppvärmningen.
Denna grupp har ofta relativt låg utbildning. Men till den här gruppen sluter sig de mycket rika och även en stor grupp vita män. För den här gruppen är det faktum att Bush är religiös huvudorsaken till att de rösta på honom.
Den andra gruppen är bättre utbildad och bosatt på de båda kusterna. Här är man också ofta religiös men religionen är inte det centrala i livet för den här gruppen. Medan den första gruppen kan tillbringa 8-12 timmar eller mer i kyrkan varje vecka, och ofta endast umgås med vänner inom sitt egen samfund, så är den andra gruppen betydligt mindre dogmatisk.
Man vill ha ett samhälle som mest liknar det som de svenska moderaterna förespråkar. En liten del är rent progressiva och står nära de svenska och tyska Gröna. Många i den här gruppen är välutbildade kvinnor vars män oftast röstar på Bush medan de röstar på Kerry.
Det finns ett flertal recensioner på nätet, som t.ex. den här.
Greenberg har också uppdaterat boken, som skrevs förra året, med en 70sidig PDF-bilaga som finns här på Internet.
Bokrecension: An End to Evil. How to Win the War on Terror
David Frum, överst och Richard Perle, är två av Bush-administrationens mörkermän. De har skrivit en bok An End to Evil. How to Win the War on Terror , om hur USA kan vinna makten i världen genom att föra kontinuerligt och långvarigt krig mot terrorister.
Boken går ut på att USA måste organisera hela befolkningen för krig. Ett nytt Sparta eller Preussen ska byggas upp. Hela landet ska ställas på krigsfot och en gigantisk polisstat ska byggas upp där alla patriotiska amerikaner uppmanas spionera på varandra. Utlänningar som uttrycker sympatier för USAs fiender ska hindras att besöka landet. USAs muslimer ska hållas i schack och USA måste förbereda sig på krig mot Nordkorea och Iran.
Boken har recenserats bla. här
Let the dust jacket sum up Frum-Perle’s “blueprint” for the “war on terrorism”: Support the overthrow of the terrorist mullahs of Iran; End the terrorist regime of Syria; Regard Saudi Arabia and France not as friends but as rivals—maybe enemies; Withdraw support from the United Nations if it does not reform; Tighten immigration and security at home; Radically reorganize the CIA and the FBI; Squeeze China and blockade North Korea; Abandon the illusion that a Palestinian state will contribute in any important way to U.S. security.
If these things are done, evil will have been defeated, An End To Evil seems to imply. If these things are done, Frum-Perle will have won, and there’ll be “Dancing in the streets throughout Iraq if we liberate that country,” Perle says on television’s Hardball.
Både Frum och Perle är övertygade om att Saddam Hussein verkligen hade massförstörelsevapen. Det betyder absolut ingenting att man inte hittade några.
Den här skrämmande boken är bara ett exempel på hur extrem och våldsam dagens amerikanska regering har blivit. Men det mest skrämmande är hur naiv och onyanserad boken är. Författarna ser världen som delad mellan det goda = USA och Israel mot det onda = i stort sett resten av världen. Men speciellt då arabvärlden, F.N., Frankrike, Hans Blix mm, allt i en salig röra.
Boken, det är egentligen en essä, är faktiskt inte ett skämt, den är tvärtom mycket viktig eftersom den är skriven av två personer som har tillgång till administrationen och som också har inflytande på den. Den reflekterar tyvärr Bush-regeringens tänkande. Eftersom Bush verkar komma att vinna årets presidentval med en god marginal så kan vi mycket väl komma att se mycket i den här boken bli verklighet. Om jag vore Hans Blix skulle jag skaffa mig livvakt. De här grabbarna är inte riktigt kloka.
Det här är inte bara tokhögern det här är tokfascismen.Perle, som de flesta i Bush-administrationen, är en mycket extrem människa. David Frum jobbade tidigare för Bush och skrev hans tal. Båda skulle antagligen tycka att Per Ahlmark inte var nog pro-Israelisk.
Det här är två medelålders värstingar som älskar krig och våld och inte kan vänta tills nästa chans att starta att riktigt smaskigt storkrig med stora mängder dödsoffer. Givetvis under förutsättning att de själva inte löper någon risk. Precis som Bush, Rumsfeld och de andra under Vietnamkriget.
lördag, augusti 07, 2004
Min egen vingård
Eftersom man bor i Santa Clara-dalen i Kalifornien, bara några mil från Napadalen med vingårdar runt omkring så borde man ju för sjutton ha sin egen vingård. Ett litet problem i sammanhanget är möjligtvis att min trädgård är ungefär lika stor som ett mindre frimärke. Men jag har just lagt märke till att flera av mina grannar har startat mini-vingårdar, nåja mini-mini-vingårdar på sina frimärksstora marker.
Alltså, till verket. Min vingård, Chateau Progressiv, kommer att bli en av världens absolut minsta vingårdar, men kvantitet är ju inte allt.
Det finns faktiskt information på nätet om hur man skapar sin egen mini-vingård
För den som skulle vilja göra samma sak så bör ni veta att man idag faktiskt kan odla vindruvor i Norrland. Får dagens amerikanska regering bara sitta kvar och fortsätta att förhindra att något görs åt den globala uppvärmingen så kan vi snart odla ris och bananer i Jokkmokk. Men vindruvorna i Norrland är faktiskt sant. Dessa har odlats i växthus men vad jag förstår så kan man även odla speciellt förädlader sorter utomhus.
Kanske någon mer kunnig kan verifiera detta.
Hur man köper blogläsare
Man skall väl egentligen inte bli förvånad över någonting idag, men den här websajten förvånade mig en smula. Dvs folk som vill ha läsare till sina websajter köper helt sonika dessa läsare.
When a website owner loses interest in their site and decides not to renew their domain name, it becomes available to the public again. We buy these domains which still receive traffic from search engines, links and marketing done by the previous owner, and direct this traffic to you. When someone searches for "home business" at a search engine and finds one of our domains, they're directed to your website in the business category. We use a mix of redirect traffic, full-screen popunders, and other full-browser-window sources to send visitors directly to your website affordably. We offer geographic and over 20 target categories so that you only receive visitors interested in your website.
Dvs om jag vill ha, t.ex. 10.000 läsare av min blog så kan jag lätt få det genom att betala websajten ovan 125 Kronor. För litet över tusen kronor kan jag få 50.000 läsare till denna blog.
Iden är givetvis den att jag sedan jag erbjuda annonsörer annonsplatser på min blog, som med litet tur skulle kunna generera en större inkomst än vad jag betalar för de fejkade läsarna.
Sån är världen idag. Länge leve den fria företagsanmheten :-) !
Bok: Rogue Nation: American Unilateralism and the Failure of Good Intentions
Rogue Nation: American Unilateralism and the Failure of Good Intentions
Clyde Prestowitz har haft ett antal befattningar på lägre nivå i Reagan-administrationen och han har också arbetat inom den amerikanska affärsvärlden
Bushs senaste groda
- Våra fiender är påhittiga och resursstarka, och det är vi också. De upphör aldrig att tänka ut nya sätt att skada vårt land och vårt folk, och det gör inte vi heller.
Bushs talesman förklarade att felet visar att även de som pratar väldigt rättfram och tydligt kan säga fel
Den anses relativt allmänt i Europa att Bush är dum helt enkelt. I själva verket är Bush en av de slugaste, mest målmedvetna, maktdrivna och politiskt skickliga presidenter som USA någonsin haft. Det faktum att det är Kerry som blivit tvingad att anpassa sin poltik till Bush och inte tvärt om visar hur enastående skicklig Bush har varit i att vrida hela USA till höger. Bush har idag total och oinskränkt makt i USA på ett sätt som ingen annan president någonsin haft, knappast ett tecken på dumhet.
Economist.com | Lexington
The Economist har en bra artikel om Bushs och Kerrys alltmer macho politik.
Stationsvakt blog om att räkna besökare
Mikrobetalningar
Med hjälp av överlägsen mjukvara för betalning har mikrobetalningsföretag som Paypal (grundat 2000) Yaga (grundat 2000), Peppercoin (grundat 2001) och BitPass (grundat 2002) kunnat erbjuda mycket lägre transaktionskostnader än kreditkortsföretagen, vilket ökat antalet transaktioner enormt.
Ett företag kan nu debitera en kund mindre än en dollar (t ex för att se en webbsida) och göra en ordentlig vinst genom hög omsättning.
Det Silicon Valley-baserade Paypal är redan etablerat och används mycket av Open Source projekt och av ebay, och även av bloggare som söker finansiering. Peppercoin ,Bitpass och yaga är inte alls lika kända och jag har svårt att se hur de kan överleva.
Men däremot tvivlar jag starkt på att Robert Schiller har rätt när han tror att webben nu kommer att bli förvandlad till en gigantisk betalningstjänst. Det här har alltid varit högerns nirvana, och den modell som alltid framförs är rakbladsmodellen. Man får en fri rakhyvel, eller en fri mobiltelefon, och betalar sedan mikrobelopp för varje rakblad eller telefonsamtal och företagen tjänar miljardbelopp.
Istället har Paypal blivit ett bra sätt att betala för den handel som vuxit fram på Internet, inte för att betala för att läsa individuella websidor. Jag kan också tänka mig att vissa framstående bloggare kan få frivilliga donationer på det här sättet.
onsdag, augusti 04, 2004
Dan Gillmors viktiga bok We the Media
Dan Gillmor är en högt respekterad kolumnist på Silicon Valley-tidningen San Jose Mercury News.
Han har just skrivit en bra bok:
We the Media om hur interaktiva bloggar radikalt håller på att förändra nyhetsvärlden.
Så här skriver Gillmor:
In the 20th century, making the news was almost entirely the
province of journalists; the people we covered, or “newsmakers”;
and the legions of public relations and marketing
people who manipulated everyone. The economics of publishing
and broadcasting created large, arrogant institutions—call it Big
Media, though even small-town newspapers and broadcasters
exhibit some of the phenomenon’s worst symptoms.
Big Media, in any event, treated the news as a lecture. We
told you what the news was. You bought it, or you didn’t. You
might write us a letter; we might print it. (If we were television
and you complained, we ignored you entirely unless the complaint
arrived on a libel lawyer’s letterhead.) Or you cancelled
your subscription or stopped watching our shows. It was a
world that bred complacency and arrogance on our part. It was
a gravy train while it lasted, but it was unsustainable.
Tomorrow’s news reporting and production will be more of
a conversation, or a seminar. The lines will blur between producers
and consumers, changing the role of both in ways we’re
only beginning to grasp now. The communication network itself
will be a medium for everyone’s voice, not just the few who can
afford to buy multimillion-dollar printing presses, launch satellites,
or win the government’s permission to squat on the
public’s airwaves.
This evolution—from journalism as lecture to journalism as
a conversation or seminar—will force the various communities
of interest to adapt. Everyone, from journalists to the people we
cover to our sources and the former audience, must change their
ways. The alternative is just more of the same.
We can’t afford more of the same. We can’t afford to treat
the news solely as a commodity, largely controlled by big institutions.
We can’t afford, as a society, to limit our choices. We
can’t even afford it financially, because Wall Street’s demands
on Big Media are dumbing down the product itself.
Och här är innehållsförteckningen:
Introduction
1. From Tom Paine to Blogs and Beyond
2. The Read-Write Web
3. The Gates Come Down
4. Newsmakers Turn the Tables
5. The Consent of the Governed
6. Professional Journalists Join the Conversation
7. The Former Audience Joins the Party
8. Next Steps
9. Trolls, Spin, and the Boundaries of Trust
10. Here Come the Judges (and Lawyers)
11. The Empires Strike Back
12. Making Our Own News
Epilogue and Acknowledgments
Det här är en viktig bok från en viktig observatör av dagens web-värld. Liksom det mesta som Gillmor skriver så är den värd att läsa.
Bra data om USA-valet.
tisdag, augusti 03, 2004
George Bushs valstrategi
Alternet har en bra artikel om hur många amerikaner ser Bush nästan som en messia.
Erik Åsard har också en bra artikel om Kerrys chanser.
söndag, augusti 01, 2004
Guardian om USA inför valet
Republicans insist that Democratic values - pre-eminence of science, affirmative action and instinctive multilateralism - are anti-American and anti-patriotic, but the central taunt is that Democrats are soft on defence and security. Kerry's metaphor - from a stage filled with veterans from Vietnam - was well chosen.
The US has hardened into two virulently opposed ideological and cultural camps that are almost equal in numbers. On the two seaboards, around the Great Lakes, in the north east and some cities of the south, the Democrats have their base: mildly progressive, multilateralist, tolerant and fair-minded. In the south, the Rocky Mountains and the plains lie the Republican base: religious fundamentalists, fervent believers in America's unilateralist destiny and culturally conservative. This is 50:50 America
måndag, juli 19, 2004
Bra DN-ledare om USA-valet
DN har en bra ledare om det amerikanska valet. Bl.a. citeras Thomas Franks bok What’s The Matter With Kansas: How Conservatives Won The Heart of America.
Det förvånar mig alltid att DN inte ens i sin elektroniska upplaga länkar direkt till en bok som man citerar. Ett bra axklipp ur Thomas Frankq bok finns här
Hur som helst; en viktig ledare. Boston Globe har också en bra artikel om Bushs valstrategi.
söndag, juli 18, 2004
Kerry whirlwind seeks to sweep all before it
Guardian har en bra artikel om John Kerrys kampanj.
Economist har en lika intressant artikel om valsituationen i delstaten Florida.
Kan Kerry vinna mot Bush?
Som sittande president har Bush initiativet på sin sida. Han har också visat sig vara en mästare på det inrikespolitiska planet med ett antal initiativ som t.ex. det att kriminalisera homosexuella äktenskap, som Kerry och Edwards inte vågade rösta emot. Han har också temporärt tonat ner sina försök att kriminalisera abort.
Orsaken till att Bush inte leder stort idag har allt att göra med ekonomin och hans egna felsteg i Irak och mycket litet med Kerrys kampanj. Kerry har visat sig fenomenalt bra på att samla in pengar, men annars består hans valrörelse mest av att segla så nära Bush som han möjligen kan.
Avgörandet kommer under den republikanska konventionen i New York den 30:e augusti - 2:a september. Eftersom Bush knappast vill äventyra sitt återval och eftersom han, till skillnad mot Kerry, inte har några problem med att fatta beslut, så kommer han antagligen att välja en av USAs mest ansedda män, Colin Powell, som ny vicepresidentkandidat. Det skulle i ett slag ändra på valekvationen till hans fördel endast 8 veckor före själva valet. Det faktum att Powell är svart skulle också allvarligt försvaga Kerrys stöd bland de svarta. Jag har svårt att se hur Kerry skulle kunna vinna mot en sådan kombination.
lördag, juli 17, 2004
Thomas Hammarberg om Guantanamo
utomordentligt viktig brännpunktsartikel om tortyren i Guantanamo i dagens SvD.
Tyvärr förefaller Bushadministrationens jurister ha pressats att analysera hur lagar och internationella normer skulle kunna kringgås, snarare än att precisera vad som krävdes för att de skulle respekteras. Det mest uppmärksammade exemplet var förstås den interna promemoria inom Vita huset som hävdade att presidenten stod över lagen eftersom det nu var krig.
Uppgifter i amerikanska medier tyder på att försvarsminister Donald Rumsfeld var direkt inblandad i diskussionerna om förhörsmetoder.
Det har till och med uppgivits att vissa metoder bara skulle användas om denne personligen gav klartecken. Vilka de metoderna skulle vara har däremot inte offentliggjorts, men det förefaller som om det skulle handla om längre isoleringar och mer extrema former av "stress and
duress".
Principen om att en arresterad är oskyldig tills skuld är bevisad i en korrekt rättslig process är avgörande viktig. Det är en tankeställare att Internationella Röda korset uppskattade att mellan 70 och 90 procent av fångarna i Abu Ghraib var helt oskyldiga och att de amerikanska myndigheterna ännu inte kunnat ställa någon enda fånge i Guantánamo inför domstol
....
i det sammanhanget är det viktigt att inte glömma andra utländska fångar i amerikanska fängelser och militärbaser på andra håll i världen, till exempel i Afghanistan Det beräknas att mer det finns tiotusen sådana fångar
Viktig New York Times ledare
New York Times har en bra ledare som visar hur Bush-regeringen lyckades sätta den amerikanska pressen ur spel medan de planerade Irak-kriget:
Detta är NYTs andra Mea Culpa på kort tid.
Over the last few months, this page has repeatedly demanded that President Bush acknowledge the mistakes his administration made when it came to the war in Iraq, particularly its role in misleading the American people about Saddam Hussein's weapons of mass destruction and links with Al Qaeda. If we want Mr. Bush to be candid about his mistakes, we should be equally open about our own.
During the run-up to the war, The Times ran dozens of editorials on Iraq, and our insistence that any invasion be backed by "broad international support" became a kind of mantra. It was the administration's failure to get that kind of consensus that ultimately led us to oppose the war.
But we agreed with the president on one critical point: that Saddam Hussein was concealing a large weapons program that could pose a threat to the United States or its allies. We repeatedly urged the United Nations Security Council to join with Mr. Bush and force Iraq to disarm.
As we've noted in several editorials since the fall of Baghdad, we were wrong about the weapons. And we should have been more aggressive in helping our readers understand that there was always a possibility that no large stockpiles existed.
At the time, we believed that Saddam Hussein was hiding large quantities of chemical and biological weapons because we assumed that he would have behaved differently if he wasn't. If there were no weapons, we thought, Iraq would surely have cooperated fully with weapons inspectors to avoid the pain of years under an international embargo and, in the end, a war that it was certain to lose.
That was a reasonable theory, one almost universally accepted in Washington and widely credited by diplomats all around the world. But it was only a theory. American intelligence had not received any on-the-ground reports from Iraq since the Clinton administration resorted to punitive airstrikes in 1998 and the U.N. weapons inspectors were withdrawn. The weapons inspectors who returned in 2002 found Iraq's records far from transparent, and their job was never made easy. But they did not find any evidence of new weapons programs or stocks of prohibited old ones. When American intelligence agencies began providing them tips on where to look, they came up empty.
It may be that Saddam Hussein destroyed his stockpiles of banned weapons under the assumption that he could restart his program at a later date. His cat-and-mouse game with the weapons inspectors may have been the result of paranoia, or an attempt to flaunt his toughness before the Iraqi people. But we're not blaming ourselves for failing to understand the thought process of an unpredictable dictator. Even if we had been aware before the war of the total bankruptcy of the American intelligence estimates on Iraq, we could not have argued with any certainty that there were no chemical and biological weapons.
But we do fault ourselves for failing to deconstruct the W.M.D. issue with the kind of thoroughness we directed at the question of a link between Iraq and Al Qaeda, or even tax cuts in time of war. We did not listen carefully to the people who disagreed with us. Our certainty flowed from the fact that such an overwhelming majority of government officials, past and present, top intelligence officials and other experts were sure that the weapons were there. We had a groupthink of our own.
By the time the nation was on the brink of war, we did conclude that whatever the risk of Iraq's weaponry, it was outweighed by the damage that could be done by a pre-emptive strike against a Middle Eastern nation that was carried out in the face of wide international opposition. If we had known that there were probably no unconventional weapons, we would have argued earlier and harder that invading Iraq made no sense.
Saddam Hussein was indisputably a violent and vicious tyrant, but an unprovoked attack that antagonized the Muslim world and fractured the international community of peaceful nations was not the solution. There were, and are, equally brutal and potentially more dangerous dictators in power elsewhere. Saddam Hussein and his rotting army were not a threat even to the region, never mind to the United States.
Now that we are in Iraq, we must do everything possible to see that the country is stabilized before American forces are withdrawn. But that commitment should be based on honesty. Just as we cannot undo the invasion, we cannot pretend that it was a good idea — even if it had been well carried out.
Congress would never have given President Bush a blank check for military action if it had known that there was no real evidence that Iraq was likely to provide aid to terrorists or was capable of inflicting grave damage on our country or our allies. Many politicians who voted to authorize the war still refuse to admit that they made a mistake. But they did. And even though this page came down against the invasion, we regret now that we didn't do more to challenge the president's assumptions.
fredag, juli 16, 2004
Den amerikanska kristna högern och HIV katastrofen
The Guardian har en bra artikel om den amerikanska kristna högern och AIDS-katastrofen. Den amerikanska kristna högern, som utgör Bush-regeringens huvudsakliga politiska stöd, framstår idag mer och mer som 1800-talets Boer - fast dessa Boer är beväpnade med massförstörelsevapen - i sin bakåtsträvan. Samtidigt som de vägrar att befatta sig med AIDS-katastrofen på ett sätt som de anser inte strider mot bibeln, så gör de nu allt för att förhindra att homosexuella amerikaner skall få gifta sig, igen med hänsyftan till bibeln. Precis likadant är situationen med s.k. stem-cell forskning, den strider också mot bibeln påstår de.
Bibeln, en bok som idag endast borde vara ett kuriosum, används idag av världens supermakt som guide för praktiska politiska beslut som berör hundratals miljoner människor.
Vad som gör situationen så farlig är att den kristna högern faktiskt är en minoritet i USA men att den trots detta har en så oproportionlig makt.
torsdag, juli 15, 2004
SvD: Irak behöver allas stöd
Men viktigare är att Saddam Husseins Irak nu är historia.
Ockupationen är formellt över och landets nya regering har vunnit internationellt erkännande.
Om Irak ska ha en framtid som ett bättre samhälle än vad det tidigare har varit, är det i behov av omvärldens stöd på olika sätt. Ett väsentligt element är kampen mot terrorismen. Det är samma slags stöd som Filippinerna behöver för att få bukt med den islamistiska terrorism som härjar i landets södra delar. Den filippinska regeringen får hoppas att dess allierade inte agerar på samma sätt när klockan klämtar för Manila nästa gång.
Faktum är att den fillipinska regeringen tvärt emot vad SvD påstår inte skickade trupper till Irak för att bekämpa den Irakiska guerillan. Under starkt tryck från US så skickade den hela 51 poliser som en symbolisk närvaro i Irak för att utföra fredliga uppgifter.
Idag är detta omöjligt.Tack vare den amerikanska armens hårda framfart i landet har en stark guerillarörelse vuxit fram, en guerilleröreles som knappast kan bekämpas med 51 poliser.
Men Fillipinernas bidrar med mycket mer i Irak, och SvD väljer på ett mycket ohederligt sätt att helt enkelt inte berätta något om detta:
At least 3,000 Filipino's are currently working in Iraq, many of them on US military bases. They are part of the almost one million Filipino migrant workers in the Middle East who fled the poverty and lack of job opportunities in their own country. Angelo De la Cruz, for example, is a poor 47-year-old father of eight from the town of Mexico, Pampanga. According to family members he had no choice but to go abroad after five years of unemployment to send his children through school and repair the shabby hut the family is living in.
En tidning kan stå på vilken politisk kant som helst, men det är viktigt att den är saklig.
onsdag, juli 14, 2004
Le Monde om valet i USA
La campagne démocrate est portée, en outre, par un très fort courant anti-Bush dans les milieux du cinéma et du divertissement, ainsi que chez une partie des financiers et des industriels de la nouvelle économie. Le succès du film de Michael Moore, Farenheit 9/11, témoigne de la mobilisation de l'électorat de gauche. Dans ce contexte, M. Kerry devrait bientôt avoir 200 millions de dollars de dons dans ses caisses de campagne, soit presque autant que M. Bush. L'engagement des avocats derrière M. Edwards devrait y contribuer.
Déjà, selon une enquête d'un groupe d'étude des publicités politiques, la campagne Kerry et les groupes hostiles à M. Bush ont diffusé près de deux fois plus de spots publicitaires que les républicains - 129 000 contre 70 000 - dans 17 Etats où le scrutin devrait être serré, le 2 novembre.
Face à cette combativité démocrate, le président sortant et son équipe comptent sur les thèmes de la sécurité et des mœurs pour souder l'électorat républicain. M. Bush a relancé le débat sur le mariage homosexuel, dont l'interdiction, par un amendement constitutionnel, doit faire l'objet d'un vote, au Sénat, cette semaine.
Patrick Jarreau
tisdag, juli 13, 2004
Den kulturella allmänningen försvinner
Ewa Hemmungs Wirtén har en bra brännpunktsartikel, Kunskapsbanken havererar i SvD om hur den kulturella allmänningen alltmer försvinner.
FRI ELLER SKYDDAD? Allt är inte skyddat av upphovsrätt. Vår största tillgång är tvärtom äldre, fri information som alla kan använda sig av. Men nu hotas denna allmänning av upphovsrätten. Och medan debatten enbart handlar om musikfiler på internet, riskerar vi att förlora den kunskapsbank som hjälper oss att skapa nya verk
Artikeln är bra men hade varit ännu bättre om den också nämnt Lawrence Lessig vid Stanford, en av de största experterna och kämparna på detta område och även den svenska www.piratbyrån.org som har mycket bra teknisk information på detta område.
Bra CommonDreams artikel om skillnaderna mellan Kerrys och Bushs inrikespolitik
har en bra artikel om skillnaderna mellan Kerrys och Bushs inrikespolitik.
But at least on domestic policy, the document serves to distinguish Democrats from Republicans. It advocates raising the minimum wage, guarding Social Security and Medicare against privatization, enacting new environmental protections, making health insurance available to all, raising the taxes paid by the wealthy, advancing research using embryonic stem cells, banning the commercial sale of assault weapons and protecting abortion rights.
måndag, juli 12, 2004
Utomordentligt intressant artikel om hur republikanerna kan komma att stoppa presidentvalet i november
Officiellt talar man om att bara uppskuta valet, men hotet kan komma att presenteras precis som Bushs krig mot terrorismen, som ett krig som kommer att vara i flera år.
Men jag tror samtidigt inte att Bush kommer att behöva stoppa valet. Opinionsundersökningarna visar att om han bara byter till Colin Powell som vicepresidentkandidat så vinner han lätt.
Men det är en skrämmande tanke att Bush faktiskt är den förste amerikanske president som kan komma att försöka att skqffa sig makten att stoppa ett presidentval. Skulle han kunna lyckas? Det är svårt att se hur han skulle kunna lyckas i längden, men det är inte helt omöjligt. Demokratier har avskaffats tidigare.
Den amerikanska politiken vid AIDS konferensen i Bankok.
söndag, juli 11, 2004
Bush och Lundgren, Kerry och Reinfeldt
Bra källa om den amerikanska presidentkampanjen
Eftersom presidentvalet inte är ett majoritetsval får man akta sig för att tro att den som får majoritet av rösterna också kommer att vinna.
Min egen analys är att Bush kommer att vinna hur som helst, den enda frågan är hur mycket energi han behöver lägga ner på sitt återval.
Skulle han mot förmodan ligga efter i augusti så kan han lätt återta ledningen genom att byta ut t.ex. Cheney. Hans enda riktiga möjlighet att förlora tror jag är om läget i Irak eller om ekonomin förvärras. Men även då är hans grundstöd så starkt att det kanske inte gör något. Problemet kvarstår, Kerrey är en utomordentligt svag kandidat och Bush är en av de starkaste och mest hänsynslösa kandidater som republikanerna någonsin har haft.
Le Monde Diplomatique om USAs Irakpolitik
torsdag, juli 08, 2004
Bra Nation och Guardian-artiklar om John Edwards
John Nichols i The Nation beskriver hur Kerry tvingades välja Edwards eftersom Bush leder i valkampanjen.
Gary Younge i Guardian har en bra historisk analys av demokraterna och republikanerna i sydstaterna. Valet handlar om sydstaterna. Den som vinner där vinner valet.
onsdag, juli 07, 2004
Bra artikel i L'Express om Hollywoods roll i den amerikanska politiken
Malgré le succès atypique d'un Michael Moore, malgré les sympathies démocrates de nombreux artistes, l'industrie américaine du cinéma reste non seulement une formidable machine à dollars, mais aussi le porte-voix de Washington à travers le monde
Alltså trots Michael Moores otypiska succe och det faktum att ett antal artister stöder Kerry så är Hollywood inte bara en dollar-producent utan också den amerikanska regeringens röst i världen.
Artikeln analyserar bl.a. sambanden mellan Hollywood och Pentagon:
Hollywood et Washington: les relations entre ces deux mondes ont considérablement évolué en l'espace d'un demi-siècle. Baigné par les grandes peurs qui hantent la société américaine depuis le milieu des années 1950 - de la guerre froide au premiers feux du terrorisme - et tenu à l'oeil par Washington, le cinéma est tout autant une solide industrie qu'une caisse de résonance où viennent se répercuter les grandes questions qui agitent l'Amérique. Hollywood est même devenu «l'un des vecteurs essentiels de l'hégémonie de la sécurité nationale américaine», sa première arme, comme l'explique Jean-Michel Valentin, sociologue de la défense, auteur de Hollywood, le Pentagone et Washington (éd. Autrement). «L'héroïsation des agents de l'Etat, le caractère sacré de celui-ci, la mise en images de la menace telle qu'elle est officiellement définie et nourrie par l'imaginaire collectif américain... tout cela participe d'un univers où l'Etat est une force invincible et mythologique», ajoute-t-il. «C'est là que se situe la singularité américaine d'un pouvoir où le politique, le stratégique et l'industrie de l'image et de l'imagination s'entrelacent.»
John Edwards
Alla bloggare visste att John Kerry skulle välja John Edwards långt innan pressen visste det, tack vare följande intressanta blog Det visar hur bloggar håller på att få samma effekt inom tidningsvärlden som Skype inom telefonbranschen.
Här är en bra analys av Edwards.
The Kerry campaign thus far has been mainly a negative one, harping on that Mr Bush had wrecked the economy at home and trashed America’s reputation abroad. Now, Mr Kerry has picked the very distillation of optimism to join his team. The southern charmer’s pitch in his presidential run was to end the system of “two Americas”, one for the rich and one for everyone else. Mr Kerry took up that very theme in announcing his decision to pick Mr Edwards on Tuesday, declaring his goal to make “one America for all Americans”. America is not one yet: it is still bitterly divided between Republicans and Democrats, and polls have Messrs Kerry and Bush running neck-and-neck. It remains to be seen whether Mr Edwards’s sunny demeanour is enough to help Mr Kerry pull away from the incumbent.
Min egen analys är att detta kommer att hjälpa Kerry men inte nog för att vinna. Bushs och speciellt Cheneys allt mer brutala uppträdande den sista tiden tror jag visar att de kommer att använda vilka medel som helst för att vinna, inklusive utbrett valfusk.
tisdag, juli 06, 2004
The Atlantic har en bra intervu med
Brian Greene fysiklärare vid Columbiauniversitetet.
Greene har bl.a. skrivit boken The Fabric of the Cosmos: Space, Time, and the Texture of Reality.
Jean-François Revel och den Amerikanska Revolutionen
Under några sköna dagar i Frankrike läser jag om Jean-François Revels klassiska bok "Ni Marx Ni Jesus" från 1970 om hur den nya världsrevolutionen kommer att starta i USA. Revel kunde skriva och han kunde skriva bra, det kan han fortfarande. "La révolution de XXe siécle aura lieu aux Etas Unis. Elle ne peut avoir liéu que là...." Revel fick problem när Nixon återvaldes 1972, och idag framstår boken som helt missvisande.
Revel som besökte USA 1969 mitt under den sociala nydaningens tid kunde inte ana att kontrarevolutionen redan var på väg. Denna kontrarevolution skulle sätta just Jesus på förarplatsen och skulle försöka att rulla tillbaks hela den sociala nydaningen som Revel bevittnade.
Revel har försvarat sin tes bl.a. så här:
During my time in the United States in 1969, I identified what I believed could fairly be called a revolution. In its narrow sense, “revolution” usually means the replacing of one political regime by another, usually by means of a violent coup d’état accompanied by insurrection—followed by purges, arrests and executions. Indeed, many a revolution conforming to this pattern has led to dictatorship and repression. As I stressed in Without Marx or Jesus, what I meant by “revolution” in the context of America was less a political phenomenon at the highest levels of power than a series of transformations spontaneously occurring within society at a deep level. These radical changes had been born, were evolving and would continue to evolve independently of political transitions at the national level. You can change the government without changing society; conversely, you can change society without changing the government. The American Free Speech Movement sprang forth and continued to grow as vigorously under Republican presidents as under Democrats; it was able to do so largely because it never—or very rarely—regressed into the backward ideologies of the nineteenth century or the Marxist pseudo-revolutionary theoretical straitjackets of the twentieth. In my book, I argued that a revolution in this sense is a phenomenon that had hitherto never taken place, an event that would develop along lines other than the known historical ones and that could not be thought about—or even perceived—in terms of the old categories. It was obvious to me that the real revolution was taking place not in Cuba, but in California.
The side-by-side comparison I had carried out, a stark confrontation between what was everywhere said about the United States and what one actually encountered upon going there, inspired my frontline report, which apparently resonated with many people throughout the world. Without Marx or Jesus was a bestseller in France and in the United States, taking off spectacularly before it came to the notice of the critics and continuing to stay aloft even after lukewarm, even hostile reviews; it was translated into at least twenty languages. This landslide revealed the gulf between the desire to know on the part of the “silent majorities” and the desire not to know on the part of the intellectual and media elites, not only in countries like France, Italy and Greece that were under overt Communist influence, but in social democracies like Sweden that were theoretically opposed to totalitarianism.
Sett ur en fransk synvinkel så var skillnaden mellan just Kuba och Kalifornien slående. (Trots att Revel dock vad jag vet aldrig besökte Kuba). Men Revels huvudtes, att det skulle komma att vara USA och inte Kuba eller Kina eller Sovjet som skulle komma att stå för nydaningarna i världen var lika riktig då som nu.
Vad han inte kunde ana främst eftersom han inte grävde djupt nog, var den virulenta kontrarevolutionen som redan startat med Barry Goldwater 1964 och som idag har uppnått total politisk makt i USA.