måndag, juli 05, 2004
Bra artikel om de pågående striderna i Falluja
Brq Nqtion-artikel om de pågående striderna i striderna i Falluja
Bra Economist-artikel om Niklas Zennström och Skype
Economist har en bra artikel om Niklas Zennström och Skype.
Zennström vet hur man skriver bramjukvaruprodukter, något som få idag vet:
Since its launch last August, the Skype software has been downloaded over 14m times, and now has over 6m regular users—and all without any advertising. That was another lesson learned from KaZaA, says Mr Zennstrom: “If you want to spread software to a large group of people, it must be simple, not need configuration, and give you instant gratification.”
Han förstår också hur man revolutionerar telekombranschen:
But Mr Zennstrom thinks that merely linking traditional and internet-based phone systems is an inelegant halfway house. He is more radical, believing that all calls will migrate to the internet and be provided via software alone, with no need for any dedicated infrastructure. Telephony will be another free internet service, like e-mail and web browsing are today. (Skype plans to make money by charging for extras such as voice-mail, call waiting, multiple lines and calls to the few die-hards who stick with pre-internet phones.) If he is right, the traditional fixed-line voice business will shrivel and die, and telecoms incumbents will be reduced to selling broadband access, and little else.
Mr Zennstrom has competed with telecoms giants before, having worked at Tele2, then a small Swedish operator, during the 1990s. He came to the conclusion that only a radically new approach to telephony would ever be able to challenge the incumbents, whose ownership of national telephone networks gives them a huge advantage over their competitors. Skype is the result. So how can the incumbents respond? Some are rushing to launch their own internet-telephony services, but most are trapped in the monopolist mindset. Mr Zennstrom recalls their attempts in the early 1990s to establish fee-based proprietary e-mail services, in effect clinging to the old idea of the telegram. Such services were wiped out by internet-based e-mail, which was free. The same, he believes, will now happen to telephony.
Artikeln nämner också ett viktigt Internetprotokoll som kan komma att bli viktigt för internettelefoni: Session Initiation Protocol (SIP)
MoveOn och Hollywood
Den amerikanska progressiva organisationen MoveOn arbetar med Hollywood på effektiva politiska reklammeddelanden.
söndag, juli 04, 2004
SvDs ledare idag
Läser SvDs ledare idag
I dag är det 4 juli, Förenta Staternas nationaldag, Independence day. Det känns som ett väl valt datum för detta halvårsbokslut. Inte för att SvD har någon åstundan att amerikanisera Sverige,
Nej vem skulle någonsin tro det, så Bush-kritisk som SvD varit
men vi menar att det i USA finns mycket för ett sömnigt Europa att ta intryck av:
entreprenörskapet, lagstyret,civilsamhället, framtidstron. Irakkriget har skapat misstänksamhet mot USA i Europa, och nu är det extra viktigt med opinionsbildning inte bara för demokrati i Mellanöstern utan också för nya broar över Atlanten. Det är mot den bakgrunden vi kommer att ägna stor kraft åt att följa och kommentera höstens kamp om Vita huset.
Vi kommer att fortsätta att argumentera för maktskifte: ny politik och ny regering.
Det sista först. Det maktskifte som SvD argumenterar för är ett svenskt, inte ett amerikanskt maktskifte, vilket framkommer senare i ledaren.
Det är intressant att SvD ser Europa som sömnigt i jämförelse med ett land som inte ens kan anpassa sitt vikt och måttsystem till den moderna världens och där religion fortfarande hindrar att Darwins utvecklingslära fritt lärs ut. Lagstyret har vi sett i Guantanamo och Abu Ghuraib. Civilsamhället idag är baserad på Patriotlagen som ger polisen rätt till ingripanden mot befolkingen med minimal juridisk kontroll.
Framtidstro, alla de senaste opinionsmäningarna visar raka motsatsen.
Irakkriget, det förvånar mig en smula att SvD inte skriver befrielsen av Irak, har faktiskt skapat betydligt mer misstänksamhet mot Europa i USA än motsatsen.
Demokrati i Mellanöstern, varför inte fred i Mellanöstern? "Demokrati i Mellanöstern" är den amerikanska regeringens kodnamn för fortsatt utvidgning av Sharons ockupation av Palestina.
Genom att alliera sig så totalt med den extrema Bush-regeringen målar SvD in sig i ett hörn som den förr eller senare måste ta sig ur. Miljoner amerikaner tar idag avstånd mot dagens allt mer extrema amerikanska politik. Om SvD verkligen är USA-vänligt bör man också skriva om de fattiga, de svarta, de progressiva, och inte enbart om de extrema högeraktivisterna man verkar beundra så mycket.
I dag är det 4 juli, Förenta Staternas nationaldag, Independence day. Det känns som ett väl valt datum för detta halvårsbokslut. Inte för att SvD har någon åstundan att amerikanisera Sverige,
Nej vem skulle någonsin tro det, så Bush-kritisk som SvD varit
men vi menar att det i USA finns mycket för ett sömnigt Europa att ta intryck av:
entreprenörskapet, lagstyret,civilsamhället, framtidstron. Irakkriget har skapat misstänksamhet mot USA i Europa, och nu är det extra viktigt med opinionsbildning inte bara för demokrati i Mellanöstern utan också för nya broar över Atlanten. Det är mot den bakgrunden vi kommer att ägna stor kraft åt att följa och kommentera höstens kamp om Vita huset.
Vi kommer att fortsätta att argumentera för maktskifte: ny politik och ny regering.
Det sista först. Det maktskifte som SvD argumenterar för är ett svenskt, inte ett amerikanskt maktskifte, vilket framkommer senare i ledaren.
Det är intressant att SvD ser Europa som sömnigt i jämförelse med ett land som inte ens kan anpassa sitt vikt och måttsystem till den moderna världens och där religion fortfarande hindrar att Darwins utvecklingslära fritt lärs ut. Lagstyret har vi sett i Guantanamo och Abu Ghuraib. Civilsamhället idag är baserad på Patriotlagen som ger polisen rätt till ingripanden mot befolkingen med minimal juridisk kontroll.
Framtidstro, alla de senaste opinionsmäningarna visar raka motsatsen.
Irakkriget, det förvånar mig en smula att SvD inte skriver befrielsen av Irak, har faktiskt skapat betydligt mer misstänksamhet mot Europa i USA än motsatsen.
Demokrati i Mellanöstern, varför inte fred i Mellanöstern? "Demokrati i Mellanöstern" är den amerikanska regeringens kodnamn för fortsatt utvidgning av Sharons ockupation av Palestina.
Genom att alliera sig så totalt med den extrema Bush-regeringen målar SvD in sig i ett hörn som den förr eller senare måste ta sig ur. Miljoner amerikaner tar idag avstånd mot dagens allt mer extrema amerikanska politik. Om SvD verkligen är USA-vänligt bör man också skriva om de fattiga, de svarta, de progressiva, och inte enbart om de extrema högeraktivisterna man verkar beundra så mycket.
Krigsstatyer i London
På semester i London förvånas jag av något jag inte lagt märke till tidigare. Statyer över personer som Fältmarskalken Haig, vars totala yrkesokunnighet ledde till att miljoner britiska och allierade soldater dog i onödan under första världskriget 1914-18. I National Portrait Gallery hänger också en gräslig tavla över de britiska befälhavarna på Västfronten i samma krig.
Nelson och Wellington liksom Churchill har jag den högsta respekt för, men det förvånar mig att man inte river åtminståne Haigs staty.
lördag, juni 26, 2004
Burkina Faso-mötet
DN har en artikel om Burkina Faso-mötet om hur väst kan hjälpa Afrikas matproduktion genom att sälja genmodifierad mat producerad av livsmedelshjätten Monsanto
Afrikas problem är som alla vet massiva och den första världen måste helt enkelt hjälpa till. Genmodifierad mat kan mycket väl vara svaret. Det vore dock bra om den amerikanska regeringen kunde finansiera Monsantos arbete i Burkina Faso på samma sätt som den finansierar Halliburton i Irak. Då skulle Burkina Faso och länderna kring Sahel kunna dra nytta av den senaste forskningen utan att sätta sig i skuld till livsmedelshjättar som Monsanto. Det vore också roligt om man kunde utbilda lokala vetenskapsmän så att länder som Burkina Faso inte blir beroende på genmodifierad mat från första världen utan kan framställa sin egen. Och givetvis, om kan kunde skänka de patent man har på den genmodifierade maten till de afrikanska länderna.
Det är också intressant att se hur DN har missat chansen att dra nytta av Webben genom att inte inkludera några andra länkar till just Burkina Faso-mötet.
Varför inte undrar man. Inkluderar man länkar till mötet direkt i texten skulle läsarna kunna lära sig mycket mer direkt från artikeln.
BBC har också en bra artikel om mötet
Men jag skall inte klaga. Nu kommer man att googla deller blogga och hitta länkarna i alla fall. Men det visar hur stora delar av DN och SvD och givetvis andra tidningar håller på att bli mer och mer marginaliserade.
Måndagens viktiga beslut i den amerikanska Högsta Domstolen
Enligt the Guardian så kommer den amerikanska Högsta Domstolen nu på måndag att beslut i fallet om det amerikanska militärfängelset på Guantanamo Detta kommer att bli ett utomordentligt viktigt beslut, som den amerikanska regeringen måste följa. HD är mycket pro-Bush, och det är mycket möjligt att den helt går på regeringens linje. Men om den gör så så signalerar den samtidigt till världen och till det amerikanska folket att det amerikanska rättsstaten inte längre existerar och att den amerikanska Gulan-arkipelagen som idag existerar från Afganistan till Jordanien, Egypten, Irak, och ett antal andra länder, har laglig ställning enligt amerikansk lag. Detta kommer att bli ett av de viktigaste beslut som HD någonsin har fattat och det kommer att definiera USA och dess roll i världen i generationer framåt.
Den svenska pressen, Webben och bloggar
Det är intressant att se hur dålig den svenska - och utländska - pressen är på att utnyttja Webben. Aftonbladet var länge den ledande webtidningen. Nu har så gott som alla svenska tidningar en webupplaga men dessa tidningar behåller fortfarande det format som de har som papperstidningar. Dvs de utnyttjar inte det nya mediets möjligheter. Det här är ett misstag som de flesta medieföretag gör när ett nytt medium dyker upp.
Webben är ett interaktivt medium men tidningarna är det raka motsatta. Det här betyder att förr eller senare kommer tidningarna antingen att tvingas att bli interaktiva på nätet eller också kommer ett nytt slags nyhetsmedium att dyka upp. Jag tror själv att detta nya medium redan finns, och det heter bloggar och wikin.
SvD t.ex. har fri debatt av sina Brännpunktsartiklar men debatten inkluderar inte artikelförfattaren som den borde göra. Om originalartikeln skrevs på en wiki skulle debattörerna direkt kunna komplemmentera artikeln. Precis som på bloggar skulle man t.ex. kunna lägga till nytt material och nya länkar. Istället för att göra om tidningen till ett interaktivt medium blir t.ex. DNs debatt enbart till ett forum för ett antal ölgubbar som skriker på varandra. Dessa debattinlägg citeras aldrig vad jag vet i någon blogg, och dessa debattörer bloggar aldrig själva. Ingen bloggare med självaktning skulle, tror jag, skriva ett inlägg i debatten under DN eller SvDs brännpunktsartiklar.
DN och SvDs artiklar stöts och blöts istället i fria bloggar, och det är där de flesta web-kunniga får sina nyheter från dessa tidningar idag.
Men just tidningspressens oförmåga att adaptera sig till det nya webmediet ger också bloggar och wikin en chans att konkurrera.
Jag tror att vi kommer att se mer och mer konkurrens från just gruppbloggar och wikin.
Tallulah - ett privatiserat ungdomsfängelse i Louisiana
En bra artikel om Tallulah,
ett privatiserat ungdomsfängelse i Louisiana
ett privatiserat ungdomsfängelse i Louisiana
Guardian-artikel om Guantanamo, Blair och Bush
Intressant Guardian-artikel om Bush-administrationens vägran att släppa de kvarvarande
britiska fångarna i Guantanamo och den planerade militärrättegången mot dem.
The former foreign secretary Robin Cook, who welcomed Lord Goldsmith's comments, said: "I would be very surprised if the Foreign Office has not been particularly blunt and clear. The problem is that these days it's the Pentagon that rules the roost and controls Guantánamo Bay.
"We are dealing with a very unusual American administration in that it's interested only in its own opinion and no one else's - even its allies'. It's striking how little we have received in return for all Tony Blair has done for the Bush administration."
britiska fångarna i Guantanamo och den planerade militärrättegången mot dem.
The former foreign secretary Robin Cook, who welcomed Lord Goldsmith's comments, said: "I would be very surprised if the Foreign Office has not been particularly blunt and clear. The problem is that these days it's the Pentagon that rules the roost and controls Guantánamo Bay.
"We are dealing with a very unusual American administration in that it's interested only in its own opinion and no one else's - even its allies'. It's striking how little we have received in return for all Tony Blair has done for the Bush administration."
fredag, juni 25, 2004
Utomordentligt viktig artiken i SvD: Internetcensuren är här
SvD har en utomordentligt viktig artikel skriven av ALICE PETRÉN från Reportrar Utan Gränser med titeln Internetcensuren är här
Artikeln berör hur Bush-administratione idag helt utan offentlig insyn spionerar på nätanvändare, bl.a. med hjälp av företag som Cisco som har byggt in teknologi direkt i sina switchar för att kunna censurera och övervaka Internet. Men Cisco är bara ett av flera företag. Ett annat i mängden ar Packeteer Egentligen har alla switchar denna funktion som en del av sin basfunktion.
Jag är själv övertygad om att Internet och alla datorer inom en generation kommer att ha censur-spärrar inbyggda direkt i hårdvaran. Början till detta finns redan idag på ett otal företag i västvärlden. Inte bara all epost och filer kan läsas utan också alla tangentslag man gör på datorn kan registreras om företaget vill.
Det går sedan mycket lätt att samköra sådan information med t.ex. Visakortstransaktioner för att få fram en bild på vad en person sysslar med, vad han eller hon läser, och om man är opatriotisk.
Teknologin finns redan. Jag misstäker själv att en majoritet av medborgarna i de flesta länder inklusive Sverige skulle stödja en utbyggnad av sådan censur i syfte att bekämpa brottslighet, för att skydda Hollywood mot piratkopiering, etc. De flesta människor är tyvärr, och inte helt överraskande, helt okunniga om hur deras datorer och Internet fungerar.
Vi får se. Detta borde diskuteras, det gör det inte och det är just det som är det farliga. Ett sista tillägg är att eftersom detta är så tekniskt så kan det lätt införas utan att någon utom en handfull personer känner till det.
Artikeln berör hur Bush-administratione idag helt utan offentlig insyn spionerar på nätanvändare, bl.a. med hjälp av företag som Cisco som har byggt in teknologi direkt i sina switchar för att kunna censurera och övervaka Internet. Men Cisco är bara ett av flera företag. Ett annat i mängden ar Packeteer Egentligen har alla switchar denna funktion som en del av sin basfunktion.
Jag är själv övertygad om att Internet och alla datorer inom en generation kommer att ha censur-spärrar inbyggda direkt i hårdvaran. Början till detta finns redan idag på ett otal företag i västvärlden. Inte bara all epost och filer kan läsas utan också alla tangentslag man gör på datorn kan registreras om företaget vill.
Det går sedan mycket lätt att samköra sådan information med t.ex. Visakortstransaktioner för att få fram en bild på vad en person sysslar med, vad han eller hon läser, och om man är opatriotisk.
Teknologin finns redan. Jag misstäker själv att en majoritet av medborgarna i de flesta länder inklusive Sverige skulle stödja en utbyggnad av sådan censur i syfte att bekämpa brottslighet, för att skydda Hollywood mot piratkopiering, etc. De flesta människor är tyvärr, och inte helt överraskande, helt okunniga om hur deras datorer och Internet fungerar.
Vi får se. Detta borde diskuteras, det gör det inte och det är just det som är det farliga. Ett sista tillägg är att eftersom detta är så tekniskt så kan det lätt införas utan att någon utom en handfull personer känner till det.
Olle Wästberg om den amerikanska arbetsrätten
Den här artikeln är från 2002, men den är fortfarande like aktuell.
Jag vill minnas att den publicerades i DN.
Rör inte arbetsrätten!
Hur kan så många anställda så länge känt till och
deltagit i tvivelaktiga bokföringstransaktioner i
amerikanska storföretag utan att säga ifrån?
Hur kommer det sig att snart ett år efter
terrorattackerna den 11 september, nya brister i
amerikansk flygplatssäkerhet avslöjas?
Det går att söka svar på båda frågorna i
organisationen av det amerikanska arbetslivet, som
skapar en kultur av ineffektivitet och tystnad.
Den amerikanska kongressen har i sina utfrågningar
visat hur den ena byråkratin inte informerade den
andra om terrorhoten, papper fördes inte vidare och
chefer brydde sig inte om underordnades varningar. För
den som bor i USA kommer detta knappast som någon
överraskning.
Uppfattningen om USA som ett land med stor
effektivitet framstår som en myt för den som ofta
konfronteras med lågmotiverade anställda i affärer,
med byråkrati och starkt hierarkiska företag.
Journalisten Richard Swartz skrev nyligen i SvD att
USA, när det gäller service och arbetsliv, påminner
honom om Sovjetunionen: "små öar av kompetens i ett
hav av inkompetens". Träffande skrev han att
"amerikaner nästan aldrig var lediga, men ändå inte
fick särskilt mycket gjort".
Allt sådant är vad nationalekonomerna brukar kalla
anekdotiska iakttagelser. Mycket beror på skillnader i
kultur mellan Europa och USA, kulturskillnader som för
en svensk kan ta tid att upptäcka. Men det är också
sannolikt att olika regler inom arbetsrätten ger
utslag i arbetsorganisation och motivation. På gott
och ont.
Vi besökte för en tid sedan ett storföretag. Det hade
nyligen avskedat mer än 3 000 personer. Jag frågade
hur de gjorde. Ingen i ledningen förstod frågan. Till
slut klarnade det: Jo, de ansträngde sig verkligen. De
som skulle få sparken blev uppsökta av
personalavdelningen, som förklarade varför det var
nödvändigt. Och vad hände sedan?
- Oh, we followed them to the door (Vi följde dem till
dörren).
Det var allt. Beslut, omedelbar verkställighet, en
veckas lön i handen. Andra företag må ha generösare
villkor. Men grunden är att tryggheten i
arbetet är låg. Arbetskraften är för många företag
utbytbar.
Det innebär flexibilitet. Företag kan snabbt dra ner
arbetsstyrkan i dåliga tider och lika snabbt gå upp.
För nya grupper på arbetsmarknaden, främst invandrare
- USA har tagit emot 30 miljoner invandrare de senaste
tio åren - är det en fördel. De får lätt jobb. Det
finns också gott om jobb som kräver lite av
förkunskaper och som också betalas mycket dåligt.
Arbetsrättslagar och avtal i Sverige och Europa gör
det långt svårare än i USA att dra ner på
arbetsstyrkan. Sverige har fått kritik av OECD för
brist på flexibilitet. Ändå är nog de svenska
arbetsmarknadsreglerna mer flexibla än många andra
europeiska länders. Det är sannolikt att svårigheter
att avskeda personal i Europa leder till större ovilja
att nyanställa. Den småföretagare som ska anställa
tvingas tänka efter ordentligt.
Jag tillhör dem, i politiken och som statssekreterare
i finansdepartementet, som länge arbetat för en
uppmjukning av arbetsrätten, ökad flexibilitet och
göra det lättare att avskeda. Några år i USA har fått
mig att revidera den uppfattningen.
Jag tror att grundstrukturen i den svenska
arbetsrätten har stora fördelar. Viktigast är att när
varje anställning blir en investering och ett
långsiktigt åtagande blir det också nödvändigt att
investera i arbetskraften, att motivera och
vidareutbilda. Ett exempel är flygsäkerheten. Efter
terrorattackerna testar amerikanska medier då och då
om de kan få igenom vapen i handbagaget. Ännu elva
månader efter terrorattacken lyckas de regelmässigt.
Orsaken?
De som arbetar med att kolla flygpassagerarna har i
snitt arbetat mindre än sex månader, de har låg
utbildning, minimilön och några timmars
videoutbildning för arbetsuppgiften.
Ekonomen Paul Krugman konstaterade i New York Times
några dagar efter den 11 september att "en av de
fundamentala läxorna från förra veckans fasa var att
regeringen måste spendera pengar och
utbildningsresurser på de människor som ska utföra
livsviktiga uppgifter".
Arbetstryggheten bidrar till att minska hierarkier.
Det vore i Sverige osannolikt att en medarbetare som
har viktig information och inte får gehör hos sin
närmaste chef skulle dra sig för att gå till den
närmast över. I det amerikanska, långt mer
kommandoinriktade systemet, går man inte vidare. Detta
är kärnan i den amerikanska kongressens undersökning
av missade varningar inför terrorattacken.
Finansskandalerna i USA bör också ses i det
perspektivet. Hundratals anställda måste ha vetat om
tvivelaktiga affärer och redovisning. Ändå gick de
inte ut offentligt eller slog larm internt.
Att så få har protesterat mot de interna amerikanska
finansskandalerna beror på att företagen är
hierarkiska, man ifrågasätter inte gärna chefen, man
lyder order. Hotet om avsked för den som sticker upp
är en realitet.
Diskussionsklimatet blir friare när man kan säga vad
man tycker utan att behöva riskera avsked. Var och en
som haft kontakt med amerikanska företag och
myndigheter vet att anställda ofta inte vågar ta
initiativ utan att fråga sin överordnade.
Det leder till färre initiativ.
Professor Göran Brolin har nyligen kommit med boken
Faktor X - arbete och kapital i en lokal värld.
"Konstruktivt ifrågasättande av givna rutiner och
strukturer tycks ofta spela en avgörande roll för
framgången i olika innovations- och läroprocesser",
skriver Göran Brolin. Det förutsätter ett klimat där
människor kan känna grundläggande trygghet i arbetet.
Lagarna om trygghet i anställningen introducerades en
gång av socialdemokrater som Valter Åman och liberaler
som Cecilia Nettelbrandt.
Min slutsats av utvecklingen i USA är att vi ska vara
ytterst försiktiga när vi vill öka flexibiliteten. En
försvagad arbetsrätt kan leda inte bara till ett mer
slutet opinionsklimat, utan också till mindre
effektivitet och tillväxt i näringslivet.
Olle Wästberg
Sveriges generalkonsul i New York
Jag vill minnas att den publicerades i DN.
Rör inte arbetsrätten!
Hur kan så många anställda så länge känt till och
deltagit i tvivelaktiga bokföringstransaktioner i
amerikanska storföretag utan att säga ifrån?
Hur kommer det sig att snart ett år efter
terrorattackerna den 11 september, nya brister i
amerikansk flygplatssäkerhet avslöjas?
Det går att söka svar på båda frågorna i
organisationen av det amerikanska arbetslivet, som
skapar en kultur av ineffektivitet och tystnad.
Den amerikanska kongressen har i sina utfrågningar
visat hur den ena byråkratin inte informerade den
andra om terrorhoten, papper fördes inte vidare och
chefer brydde sig inte om underordnades varningar. För
den som bor i USA kommer detta knappast som någon
överraskning.
Uppfattningen om USA som ett land med stor
effektivitet framstår som en myt för den som ofta
konfronteras med lågmotiverade anställda i affärer,
med byråkrati och starkt hierarkiska företag.
Journalisten Richard Swartz skrev nyligen i SvD att
USA, när det gäller service och arbetsliv, påminner
honom om Sovjetunionen: "små öar av kompetens i ett
hav av inkompetens". Träffande skrev han att
"amerikaner nästan aldrig var lediga, men ändå inte
fick särskilt mycket gjort".
Allt sådant är vad nationalekonomerna brukar kalla
anekdotiska iakttagelser. Mycket beror på skillnader i
kultur mellan Europa och USA, kulturskillnader som för
en svensk kan ta tid att upptäcka. Men det är också
sannolikt att olika regler inom arbetsrätten ger
utslag i arbetsorganisation och motivation. På gott
och ont.
Vi besökte för en tid sedan ett storföretag. Det hade
nyligen avskedat mer än 3 000 personer. Jag frågade
hur de gjorde. Ingen i ledningen förstod frågan. Till
slut klarnade det: Jo, de ansträngde sig verkligen. De
som skulle få sparken blev uppsökta av
personalavdelningen, som förklarade varför det var
nödvändigt. Och vad hände sedan?
- Oh, we followed them to the door (Vi följde dem till
dörren).
Det var allt. Beslut, omedelbar verkställighet, en
veckas lön i handen. Andra företag må ha generösare
villkor. Men grunden är att tryggheten i
arbetet är låg. Arbetskraften är för många företag
utbytbar.
Det innebär flexibilitet. Företag kan snabbt dra ner
arbetsstyrkan i dåliga tider och lika snabbt gå upp.
För nya grupper på arbetsmarknaden, främst invandrare
- USA har tagit emot 30 miljoner invandrare de senaste
tio åren - är det en fördel. De får lätt jobb. Det
finns också gott om jobb som kräver lite av
förkunskaper och som också betalas mycket dåligt.
Arbetsrättslagar och avtal i Sverige och Europa gör
det långt svårare än i USA att dra ner på
arbetsstyrkan. Sverige har fått kritik av OECD för
brist på flexibilitet. Ändå är nog de svenska
arbetsmarknadsreglerna mer flexibla än många andra
europeiska länders. Det är sannolikt att svårigheter
att avskeda personal i Europa leder till större ovilja
att nyanställa. Den småföretagare som ska anställa
tvingas tänka efter ordentligt.
Jag tillhör dem, i politiken och som statssekreterare
i finansdepartementet, som länge arbetat för en
uppmjukning av arbetsrätten, ökad flexibilitet och
göra det lättare att avskeda. Några år i USA har fått
mig att revidera den uppfattningen.
Jag tror att grundstrukturen i den svenska
arbetsrätten har stora fördelar. Viktigast är att när
varje anställning blir en investering och ett
långsiktigt åtagande blir det också nödvändigt att
investera i arbetskraften, att motivera och
vidareutbilda. Ett exempel är flygsäkerheten. Efter
terrorattackerna testar amerikanska medier då och då
om de kan få igenom vapen i handbagaget. Ännu elva
månader efter terrorattacken lyckas de regelmässigt.
Orsaken?
De som arbetar med att kolla flygpassagerarna har i
snitt arbetat mindre än sex månader, de har låg
utbildning, minimilön och några timmars
videoutbildning för arbetsuppgiften.
Ekonomen Paul Krugman konstaterade i New York Times
några dagar efter den 11 september att "en av de
fundamentala läxorna från förra veckans fasa var att
regeringen måste spendera pengar och
utbildningsresurser på de människor som ska utföra
livsviktiga uppgifter".
Arbetstryggheten bidrar till att minska hierarkier.
Det vore i Sverige osannolikt att en medarbetare som
har viktig information och inte får gehör hos sin
närmaste chef skulle dra sig för att gå till den
närmast över. I det amerikanska, långt mer
kommandoinriktade systemet, går man inte vidare. Detta
är kärnan i den amerikanska kongressens undersökning
av missade varningar inför terrorattacken.
Finansskandalerna i USA bör också ses i det
perspektivet. Hundratals anställda måste ha vetat om
tvivelaktiga affärer och redovisning. Ändå gick de
inte ut offentligt eller slog larm internt.
Att så få har protesterat mot de interna amerikanska
finansskandalerna beror på att företagen är
hierarkiska, man ifrågasätter inte gärna chefen, man
lyder order. Hotet om avsked för den som sticker upp
är en realitet.
Diskussionsklimatet blir friare när man kan säga vad
man tycker utan att behöva riskera avsked. Var och en
som haft kontakt med amerikanska företag och
myndigheter vet att anställda ofta inte vågar ta
initiativ utan att fråga sin överordnade.
Det leder till färre initiativ.
Professor Göran Brolin har nyligen kommit med boken
Faktor X - arbete och kapital i en lokal värld.
"Konstruktivt ifrågasättande av givna rutiner och
strukturer tycks ofta spela en avgörande roll för
framgången i olika innovations- och läroprocesser",
skriver Göran Brolin. Det förutsätter ett klimat där
människor kan känna grundläggande trygghet i arbetet.
Lagarna om trygghet i anställningen introducerades en
gång av socialdemokrater som Valter Åman och liberaler
som Cecilia Nettelbrandt.
Min slutsats av utvecklingen i USA är att vi ska vara
ytterst försiktiga när vi vill öka flexibiliteten. En
försvagad arbetsrätt kan leda inte bara till ett mer
slutet opinionsklimat, utan också till mindre
effektivitet och tillväxt i näringslivet.
Olle Wästberg
Sveriges generalkonsul i New York
Kinas och Indiens ekonomiska och militära makt
Foreign Affairs har en bra artikelA Global Power Shift in the Making
om Indiens och Kinas snabba ekonomiska och militära frammarsh.
Major shifts of power between states, not to mention regions, occur infrequently and are rarely peaceful. In the early twentieth century, the imperial order and the aspiring states of Germany and Japan failed to adjust to each other. The conflict that resulted devastated large parts of the globe. Today, the transformation of the international system will be even bigger and will require the assimilation of markedly different political and cultural traditions. This time, the populous states of Asia are the aspirants seeking to play a greater role. Like Japan and Germany back then, these rising powers are nationalistic, seek redress of past grievances, and want to claim their place in the sun. Asia's growing economic power is translating into greater political and military power, thus increasing the potential damage of conflicts. Within the region, the flash points for hostilities -- Taiwan, the Korean Peninsula, and divided Kashmir -- have defied peaceful resolution. Any of them could explode into large-scale warfare that would make the current Middle East confrontations seem like police operations. In short, the stakes in Asia are huge and will challenge the West's adaptability.
Today, China is the most obvious power on the rise. But it is not alone: India and other Asian states now boast growth rates that could outstrip those of major Western countries for decades to come. China's economy is growing at more than nine percent annually, India's at eight percent, and the Southeast Asian "tigers" have recovered from the 1997 financial crisis and resumed their march forward. China's economy is expected to be double the size of Germany's by 2010 and to overtake Japan's, currently the world's second largest, by 2020. If India sustains a six percent growth rate for 50 years, as some financial analysts think possible, it will equal or overtake China in that time.
Nevertheless, China's own extraordinary economic rise is likely to continue for several decades -- if, that is, it can manage the tremendous disruptions caused by rapid growth, such as internal migration from rural to urban areas, high levels of unemployment, massive bank debt, and pervasive corruption. At the moment, China is facing a crucial test in its transition to a market economy. It is experiencing increased inflation, real-estate bubbles, and growing shortages of key resources such as oil, water, electricity, and steel. Beijing is tightening the money supply and big-bank lending, while continuing efforts to clean up the fragile banking sector. It is also considering raising the value of its dollar-pegged currency, to lower the cost of imports. If such attempts to cool China's economy -- which is much larger and more decentralized than it was ten years ago, when it last overheated -- do not work, it could crash.
om Indiens och Kinas snabba ekonomiska och militära frammarsh.
Major shifts of power between states, not to mention regions, occur infrequently and are rarely peaceful. In the early twentieth century, the imperial order and the aspiring states of Germany and Japan failed to adjust to each other. The conflict that resulted devastated large parts of the globe. Today, the transformation of the international system will be even bigger and will require the assimilation of markedly different political and cultural traditions. This time, the populous states of Asia are the aspirants seeking to play a greater role. Like Japan and Germany back then, these rising powers are nationalistic, seek redress of past grievances, and want to claim their place in the sun. Asia's growing economic power is translating into greater political and military power, thus increasing the potential damage of conflicts. Within the region, the flash points for hostilities -- Taiwan, the Korean Peninsula, and divided Kashmir -- have defied peaceful resolution. Any of them could explode into large-scale warfare that would make the current Middle East confrontations seem like police operations. In short, the stakes in Asia are huge and will challenge the West's adaptability.
Today, China is the most obvious power on the rise. But it is not alone: India and other Asian states now boast growth rates that could outstrip those of major Western countries for decades to come. China's economy is growing at more than nine percent annually, India's at eight percent, and the Southeast Asian "tigers" have recovered from the 1997 financial crisis and resumed their march forward. China's economy is expected to be double the size of Germany's by 2010 and to overtake Japan's, currently the world's second largest, by 2020. If India sustains a six percent growth rate for 50 years, as some financial analysts think possible, it will equal or overtake China in that time.
Nevertheless, China's own extraordinary economic rise is likely to continue for several decades -- if, that is, it can manage the tremendous disruptions caused by rapid growth, such as internal migration from rural to urban areas, high levels of unemployment, massive bank debt, and pervasive corruption. At the moment, China is facing a crucial test in its transition to a market economy. It is experiencing increased inflation, real-estate bubbles, and growing shortages of key resources such as oil, water, electricity, and steel. Beijing is tightening the money supply and big-bank lending, while continuing efforts to clean up the fragile banking sector. It is also considering raising the value of its dollar-pegged currency, to lower the cost of imports. If such attempts to cool China's economy -- which is much larger and more decentralized than it was ten years ago, when it last overheated -- do not work, it could crash.
Originell nyhetspresentation
Hur presenterar man nyheter? En enkel fråga verkar det kanske, men newsmap har kommit på ett mycket originellt grafiskt sätt att presentera nyheter från Googles nyhetsaggregator
Newsmap is an application that visually reflects the constantly changing landscape of the Google News news aggregator. A treemap visualization algorithm helps display the enormous amount of information gathered by the aggregator. Treemaps are traditionally space-constrained visualizations of information. Newsmap's objective takes that goal a step further and provides a tool to divide information into quickly recognizable bands which, when presented together, reveal underlying patterns in news reporting across cultures and within news segments in constant change around the globe.
Newsmap does not pretend to replace the googlenews aggregator. It's objective is to simply demonstrate visually the relationships between data and the unseen patterns in news media. It is not thought to display an unbiased view of the news, on the contrary it is thought to ironically accentuate the bias of it.
www.marumushi.com/apps/newsmap
Newsmap is an application that visually reflects the constantly changing landscape of the Google News news aggregator. A treemap visualization algorithm helps display the enormous amount of information gathered by the aggregator. Treemaps are traditionally space-constrained visualizations of information. Newsmap's objective takes that goal a step further and provides a tool to divide information into quickly recognizable bands which, when presented together, reveal underlying patterns in news reporting across cultures and within news segments in constant change around the globe.
Newsmap does not pretend to replace the googlenews aggregator. It's objective is to simply demonstrate visually the relationships between data and the unseen patterns in news media. It is not thought to display an unbiased view of the news, on the contrary it is thought to ironically accentuate the bias of it.
www.marumushi.com/apps/newsmap
Jabber Architecture
En bra artikel om Jabbers arkitektur. Jabber kommer att bli en mycket viktig del av min nya blogsajt.Jabber Architecture
BagnewsNotes: En mycket bra webkrönika
En av de flera tusen sårade amerikanska soldaterna från Irakkriget. Bild från Bagnewsnotes, en mycket bra webkrönika med många fina länkar.
torsdag, juni 24, 2004
Den Mumlande Kerry
Aftonbladet har en ypperlig ledare om den mumlande John Kerry. Hans kampanj har gått framåt något de senaste veckorna, men jag tror själv att han kommer att förlora stort mot Bush eftersom han helt enkelt inte är intelligent nog att klara sig mot Bush.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)